Fru talman! Vi lägger olika vikt på marknaden. Som exempel nämnde Lars Tysklind i sitt anförande att ni har en politik som ska sätta fler i arbete, vilket jag betvivlar. Men då skulle de på det sättet få ökade möjligheter att agera på marknaden och visa att de kan betala, som var den formulering som du använde.
Därför tycker jag att det är så märkligt att ni tror att bostäderna bara dyker upp helt plötsligt. Bostäder är inte bara en ren marknadsfråga. Det är faktiskt också en infrastrukturfråga. Om det inte finns några bostäder, så kommer den där personen som får jobbet ändå inte att kunna ta jobbet därför att han inte kan flytta till den plats där jobbet finns. Även om vi kan få dubbelspår mellan Falun och Borlänge och öka den regionen, så kommer det ändå att bli svårt för folk att pendla hur långt som helst. Då bor de kvar i de bostäder som finns där jobben inte finns.
Därför måste man som politiker våga gå före och inse att vi måste skapa förutsättningar. Och en del i det är faktiskt att också se till att det finns pengar. Visst är det viktigt med regelförändringar. Men jag kan inte se några andra regelförändringar än att ni tar bort regler. Och jag ser ingen annan styrning än att ni så att säga ska låta den här marknaden styra, där de med stora plånböcker har betydligt större möjligheter.
Så här i efterhand när miljonprogrammet ska saneras och renoveras så skapar man genom dessa lägenheter möjligheter för studenter att få bostäder. Men det säger inte att det som man byggde då var fel, när den politiskt kanaliserade efterfrågan på bostäder var trerummare på ca 75-80 kvadratmeter.
Jag tycker att ni i er analys utgår från ett historiskt perspektiv som faktiskt inte stämmer. Det är ingen som säger att det ska vara statiskt, utan självklart ska vi förändra bostadsbeståndet i dag.