Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Det är Sverigedemokraternas uppfattning att alliansregeringens handlingsplan
En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010-2015
måste ges tid att hinna implementeras och verka innan den utvärderas. Vi har möjlighet att vid halvtidsavstämningen 2013 men också vid den utvärdering som kommer att förläggas till riksdagen våren 2016 tydliggöra och rätta till eventuella brister. Med det sagt får man naturligtvis fram till dess påtala allvarliga brister som behöver rättas till omedelbart.
Herr talman! Socialdemokraternas förslag att ge regionala skyddsombud större befogenheter kanske inte är en sådan dum idé. Men här vill vi ta ett helhetsgrepp.
De lokala skyddsombuden tenderar ibland att ge en falsk trygghet. Ovilliga, ointresserade, oengagerade och ofta övertalade har de tagit på sig ett uppdrag som de varken vill, kan eller förmår bemästra. Jag har ofta stått på andra sidan, på arbetsgivarens sida, och mer än en gång mött lokala skyddsombud som har sagt: Jag vill egentligen inte det här, de övertalade mig. Vad får vi då för arbetsmiljö och vad har vi för kontroll av arbetsmiljön? Här behövs ett nytänk.
Det här är någonting som inte kom sig av att alliansregeringen tog makten 2006. Jag har sedan 1995 jobbat i arbetsledande befattning inom handeln, och det fanns även på den tiden.
Under 2011 förolyckades totalt 60 personer på svenska arbetsplatser. Män är särskilt utsatta. År 2010 var 53 av de 54 personer som förolyckades män. Branscher som är särskilt drabbade är bygg- och tillverkningsindustrin, transporter, jord- och skogsbruk.
Jag kan konstatera att drabbade branscher och verksamheter ofta har oklara ansvarsförhållanden som ibland kännetecknas av oändliga entreprenörskedjor samt utstationerade utländska arbetare som i sammanhanget har varit särskilt utsatta, inte minst här i Stockholm. Här har regeringen ett ansvar för att arbetsmiljön gäller alla som jobbar i Sverige. Ta det ansvaret!
Vidare kan jag konstatera att regeringen tillsammans med främst Miljöpartiet har skapat en arbetsmarknad där inga lagar, inga skyddsföreskrifter och inga begränsningar gäller. Jag talar här om de som genom nyspråk brukar benämnas papperslösa men i själva verket är illegala immigranter som har konstaterats vara utan flyktingskäl och utan skyddsbehov och därmed inte har beviljats uppehållstillstånd. Ändå uppehåller sig dessa, med regeringens goda minne, olagligt i landet.
Denna rättslösa situation har skapat en svart arbetsmarknad, där dessa människor många gånger utnyttjas av samvetslösa arbetsgivare. Inte minst arbetsmiljön kan för dessa människor många gånger vara fullständigt oacceptabel. Farliga arbetsplatser utan skyddsutrustning, förbjudna kemikalier, bristfälliga säkerhetsutbildningar och många gånger språkliga problem utsätter dessa människor för mycket stora risker på svensk arbetsmarknad. Här väljer regeringen att blunda. Är det måhända profiten som prioriteras? Skäms och ta ert ansvar!