Herr talman! Trots att Erik Ullenhag i sitt anförande talade mest om vad som har varit och slår sig för bröstet för det som man hittills tycker sig ha åstadkommit, vill jag även i det här replikskiftet gå in på saker som förenar Miljöpartiets och Folkpartiets politik.
En sådan sak är att Folkpartiet också är ett feministiskt parti. I ert valmanifest påpekade ni att Sverige inte är ett jämställt land och att det fortfarande finns traditioner och strukturer som begränsar individens frihet. Ni tog helt riktigt upp att det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsarbetsinkomst mellan en man med genomsnittlig inkomst och en kvinna med genomsnittlig inkomst, att kvinnor tar ut tre gånger fler föräldradagar än män och att traditionellt kvinnodominerade yrken präglas mer av lägre löner än traditionellt manliga yrken. Vi i Miljöpartiet instämmer naturligtvis i den problembeskrivningen.
I ert valmanifest förde ni också fram flera bra förslag, till exempel en tredje pappamånad i föräldraförsäkringen och ett avskaffat vårdnadsbidrag. Men i den gemensamma budget som de fyra allianspartierna lägger fram finns ingen mer reserverad månad i föräldraförsäkringen och vårdnadsbidraget är kvar. Det betyder att med Alliansens budget kommer det att ta längre tid innan vi når ett jämställt samhälle. Hur känns det för ett feministiskt parti?