Herr talman! Kenneth Kvist blandar ihop ett krav
på ordning och reda i statsbudgeten med nyliberalism
flera gånger i sitt anförande, tycker jag. Han har väl
sina skäl för att hävda det, men man skulle nog lika
gärna kunna hävda motsatsen med i varje fall lika
stark empirisk grund.
Det lagen om statsbudgeten handlar om, det vi
diskuterar nu och det vi senare skall besluta om är att
få en större ordning i budgetprocessen. Det berör inte
behörighetsfördelningen mellan regering och riksdag.
Man får vara oerhört konspiratorisk när man läser
lagförslaget om man skall kunna hävda det. Det berör
mer det Kenneth Kvist själv skriver i sin reservation
nr 4, nämligen: "Budgetkontrollen har länge varit
svag, inte minst under genomförandefasen. Det finns
därför all anledning att stärka kontrollen."
Regeringen skrev i den proposition som var under-
lag för vår diskussion ungefär samma sak. Apropå
förslaget att förslagsanslagen skall avskaffas, ett för-
slag som vi från utskottsmajoriteten tillstyrker, skriver
regeringen: "När en verksamhet finansieras från ett
förslagsanslag är risken stor att överskridanden sker
utan att de underliggande orsakerna får tillräcklig
uppmärksamhet." Vi vet ju, från många regeringar
och situationer, att det ofta händer.
Den lag om statsbudget som vi nu diskuterar har
många fördelar, tycker jag. Dels blir det mycket tydli-
gare vad som faktiskt bestäms när riksdagen fattar
budgetbeslut, dels samlas de grundläggande budget-
besluten i en gemensam lag och dels för vi dessutom
enligt majoritetens förslag in i riksdagsordningen att
man skall fatta ett gemensamt beslut om varje utgifts-
område. Detta är ur demokratisk synpunkt och ur
genomlysningssynpunkt mycket fördelaktigt.
Själva finansmakten, som är reglerad i regerings-
formen, innehas av riksdagen. Och om nu Peter Eriks-
son vill kalla vårt beslut för statskupp får man ju ändå
i anständighetens namn säga att riksdagen själv fattar
beslut om den. Det är riksdagen som stiftar lagar, och
riksdagen är innehavare av finansmakten.
Vi har haft många diskussioner om den nya bud-
getlagen i konstitutionsutskottet, och vi har fört ett
långt resonemang som vi avser att fortsätta med om
att en del av budgetlagens paragrafer har bäring in på
riksdagens arbetsformer och därför kanske borde
regleras på ett annat sätt i riksdagsordningen, kanske i
någon mån som huvudbestämmelse men i huvudsak
som tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen. Nu har
inte tiden medgivit detta. Vi är redan långt inne i en
ny budgetprocess, och vi tycker att värdet av att nu få
den reglerad i en lag som kan börja gälla snart får
överväga de författningsdiskussioner som vi i övrigt
har haft i konstitutionsutskottet. Vi har dock i vårt
majoritetsförslag föreslagit att det skall införas en
tilläggsbestämmelse i RO 5:12, vilket finns redogjort
för i betänkandet. Vi avser att fortsätta diskussionen
om behovet av en författningsreglering av den nya
budgetlagen.
Herr talman! Mot bakgrund av den här inledning-
en ber jag att få yrka bifall till hemställan i betänkan-
det och följaktligen avslag på alla reservationer.