Fru talman! FN är förutsättningen för att vi skall
kunna förebygga konflikter. De nya hoten mot vår
gemensamma säkerhet i världen beror inte på arméer
och vapen utan på klyftorna mellan fattiga och rika,
befolkningstillväxt, livsmedelsbrist, krympande natur-
resurser och förstöring av miljö och natur. Vi har ofta
talat om detta i kammaren.
De nya inslagen i hotbilden fordrar ett nytt säker-
hetspolitiskt tänkande, där konfliktförebyggande
insatser har en avgörande betydelse för fredens upp-
rätthållande. Det är problem som annars riskerar att
sluta i väpnade konflikter, men som man kan tackla
framgångsrikt i samarbete med andra länder. Här är
FN det naturliga och det enda forumet.
När jag läser dessa rader tycker jag att de känns
väldigt levande för mig. Men om jag hade läst dem
för mer än ett och ett halvt år sedan, innan jag hade
varit i FN och sett hur FN arbetar, har jag en känsla
av att de hade verkat väldigt abstrakta och orealistis-
ka. Det hade verkat vara en samling ord som inte alls
gav mig känslan av att beskriva ett praktiskt arbete
och mycket aktiva handlingar.
Det kunde vara inledning till en beskrivning av
krisen i Irak. På gränsen till ett krig med många in-
blandade lyckades FN ändå bevara freden. I en artikel
från det tillfället - Irakkrisen - läste jag om FN:s
oförmåga att hantera Irakkrisen. Så här stod det i en
svensk tidning: Klarar inte FN att hantera en kris i
vilken det är en part med såväl folkrätten som segra-
rens rätt på sin sida kommer dess auktoritet att redu-
ceras kraftigt. Organisationer som inte ens förmår att
bevaka sina egna intressen förtjänar inte bättre.
Det är märkligt så olika man kan se på en händel-
se. Personligen litar jag mer på en organisation som
förmår offra en del av sina egna intressen och t.o.m.
sin status för fredens skull, om ingen blir lidande mer
än organisationen själv, förstås. Dessutom tror jag att
journalisten som skrev detta hade glömt att FN:s
styrka, vilket många redan har sagt, beror på med-
lemmarnas engagemang, styrka och vilja.
Jag skall nu tala om vad som står i vår motion. För
att främja freden och kunna göra snabba insatser när
konflikter uppstår bygger man nu inom FN upp en
multinationell fredsstyrka vid namn SHIRBRIG. Den
skall snabbt kunna ställas till FN:s förfogande. Det
skall inte behöva ta mer än högst 30 dagar efter ett
nationellt beslut. Sverige deltar i den. Miljöpartiet
kräver, liksom vid IFOR- och SFOR-insatserna, att
alla insatser som görs med denna styrka måste göras i
FN-regi för att Sverige skall kunna delta. Varje insats
skall betraktas som unik och fordra nya överväganden
och beslut i Sveriges riksdag.
I vår motion har vi också ett yrkande om att FN
bör få agera i ett lands interna konflikter när konflik-
terna påverkar grannars säkerhet och den nationella
säkerheten över huvud taget. Det är flera här i dag
som har talat om det, och just om Algeriet, som är ett
exempel på ett land där mänskliga rättigheter kränks
oavbrutet och väpnade konflikter pågår. Vi menar att
det är viktigt att FN kan ingripa även när organisatio-
ner som EU, OAU och ASEAN - dvs. Organisation
of African Unity och Association of Southeastasian
Nations - redan är inblandade i konflikt och där posi-
tionerna är låsta. Samma sak gäller interna konflikter i
ett land, där FN ofta hindras att agera därför att lan-
dets integritet åberopas av de makthavande. Vi vet att
lokala väpnade konflikter och inbördeskrig kan få
förödande resultat i ett land och skada dess civilbe-
folkning för åratal.
I FN-stadgan står det om att förebygga och undan-
röja hot mot freden och om att undertrycka angrepps-
handlingar och andra fredsbrott, men det gäller alltså
inte lokala konflikter. Det är märkligt, eftersom det
sker en kränkning av mänskliga rättigheter. I konven-
tionerna för de mänskliga rättigheterna slås den en-
skildes rätt både till frihet och personlig säkerhet
tydligt fast. Rättighetsförklaringen kom till 1946,
medan de fruktansvärda kränkningarna av mänskliga
rättigheter i andra världskriget fortfarande fanns i
medlemsstaternas minne. Man talar just om rätt till
liv, till frihet och till personlig säkerhet. Det står ing-
enting alls om vilket land det gäller. Vad beträffar
Algeriet kan man säga att det gällde intern säkerhet i
ett land, och man kan kanske också säga att det gällde
bilateral säkerhet. Det är inte säkert att Algeriets
grannar känner sig så trygga när sådana konflikter
pågår i Algeriet.
Internationella säkerhetssträvanden drabbades av
ett svårt slag mot avspänning och nedrustning när
Indien gjorde tre kärnvapenprov på rad, följda av
Pakistans uttalande om att man också där ämnar
provspränga. Vapenupprustningen, eller kapprust-
ningen, har startat igen.
Det finns två viktiga rena överlevnadsfrågor som
måste få ett svar redan i vår generation. Båda två är
med i vår motion. Det handlar om hur vi tacklar
energi och miljö. Att få det ekologiska kretsloppet -
miljön - att fungera är en stor utmaning för hela
mänskligheten. Vi måste ha en överlevnadsmiljö för
människor, djur och växter, och vi måste ha energi.
Av de alternativa energierna är det solenergin som är
lättast tillgänglig för oss. Det är också den största
källan, som räcker många generationer framåt.
Man stöder inte i Sverige med något större intres-
se utveckling och produktion av solenergi. Utskottets
negativa svar på vår motion om att lämna förslag om
att inom FN inrätta en solenergikommission är därför
inte så förvånande. Man svarar att solenergi ännu inte
blivit kommersiellt gångbar och att det behövs mer
forskning. Man kan därför inte föreslå någonting
sådant. Men jag menar att det faktiskt finns teknik för
solenergi, också inom vårt land. Det är bara det att
den icke är lönsam, vilket de flesta miljövänliga pro-
dukter inte är förrän de börjar göras i större mängder.
Vi tyckte i Miljöpartiet att FN var ett lämpligt forum
när det gällde att lägga förslag om att inrätta en sole-
nergikommission. Solen är ju en energi som finns i
hela världen, och den är gratis.
En annan viktig internationell fråga är frågan om
den globala vattenförsörjningen. Grundvattnet -
dricksvattnet - förnyas inte längre i den takt som vi
använder det - inte heller i vårt eget land. Att ta itu
med världens vattenkonsumtionsmönster och vårt
vattenbehov är ett konfliktförebyggande arbete. Det
visar historien. Brist på vatten betyder brist på mat,
och brist på mat betyder revolutioner och konflikter.
År 2025 kommer 48 länder, eller tre miljarder männi-
skor, att lida stor brist på vatten, vilket betyder att vi
måste ha en annan hushållning. Vi måste starta ett
systemskifte vad gäller vatten redan i nästa genera-
tion.
Till sist vill jag ta upp en bagatell som kanske än-
då har stor betydelse därför att det goda exemplets
makt är viktig. Det gäller något som vi har talat om i
samband med Agenda 21, dvs. att starta från grunden
och från gräsrotsnivå. När man är i FN förskräcks
man över slöseriet med engångsartiklar - koppar,
tallrikar, glas och bestick - som varje dag blir till ett
stort sopberg.
Vi skulle önska att en ändring av FN:s konsum-
tionsmönster i det fallet kunde ingå i de nya reformer-
na i FN. Jag förstår mycket väl att detta inte är en
fråga för säkerhetsrådet eller för generalsekreteraren,
men det måste finnas andra instanser att vända sig till.
Jag skulle vilja fråga ordföranden för FN-föreningen i
Sverige om man inte skulle kunna göra någonting från
det hållet.
Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 6 samt
till reservation 8, som rör Centerns motion om ung-
domsrepresentation i FN. Två motioner som jag trod-
de skulle komma upp i dag kommer inte upp förrän
den 3 juni. Det är vår motion om miljödomstol och
vår motion om att en god miljö är en mänsklig rättig-
het.