Herr talman! Vi har i dag att behandla ett antal
frågor som rör det nya pensionssystemet, kanske
framför allt frågor som gäller premiepensioner. Men
det finns icke desto mindre reservationer om det
mesta eller åtminstone om väldigt mycket.
Vad gäller de konkreta frågorna är den försening
av sjösättningen av det nya premiepensionssystemet
som har berott på datatrassel förstås bara att beklaga.
Det har lagts fram en del förslag som syftar till att vi
alldeles säkert inte skall få mer än ett års fördröjning
av sjösättningen av det nya systemet. Herr talman!
Jag yrkar bifall till de förslagen och avslag på reser-
vationerna.
Trots de ändringar som föreslås kommer det nya
premiereservsystemet att innehålla en mycket stor
valfrihet för medborgarna. Jag tänker i mitt anförande
koncentrera mig på huvudfrågorna i reservationerna.
Först dock några ord om principerna för det nya pen-
sionssystemet.
Alla inkomster skall räknas. Det finns ett beklag-
ligt undantag för det när det gäller hälften av in-
komsterna ovanför förmånstaket, men det ingår i den
politiska kompromissen. Denna princip kompletteras
med att de fördelningspolitiska inslagen skall vara
tydliga och genomskinliga. Den andra huvudprinci-
pen är en följsamhet till vad som händer i samhälls-
ekonomin men också till vad som händer i demogra-
fin, framför allt förändringar och förhoppningsvis
förbättringar av medellivslängden.
Det finns en garantinivå i det nya systemet för
dem som inte har haft inkomster under livet som har
gett minst en viss nivå. Det är ett system med en
mycket stor flexibilitet för den enskilde. Vi gör vad vi
kan för att öka flexibiliteten i systemet ytterligare.
Människor är olika, och de skall förstås i görligaste
mån förstås kunna göra livsval som stämmer med
deras egna önskemål.
Det är också ett system som kommer att innehålla
oerhört mycket mera information än vad vi någonsin
har varit vana vid. De kuvert vars innehåll kritisera-
des i början av debatten i dag från Vänsterpartiets
sida ger ju för första gången någonsin i landets histo-
ria alla yrkesverksamma ett besked om deras intjäna-
de pensionsrättigheter och en prognos för framtiden.
Det kan säkert göras stora förbättringar i det. Vi får
väl lära oss successivt under resans gång, men detta
är som sagt första gången som något sådant här har
skett.
En tung och viktig del i det nya systemet är pre-
miepensionsinslaget. Det finns flera skäl till att ha ett
sådant, såväl för att sprida risker och öka sannolik-
heten för en högre pension som för att stimulera den
svenska ekonomin och ett decentraliserat sparande.
Det är förstås ett system som bygger på lika regler
för män och kvinnor. Det har, som redan har betonats
flera gånger i dag, tagits fram i bred enighet mellan
fem partier i riksdagen, som väl representerar drygt
80 % av väljarna.
Herr talman! Man kan förstås vara för eller mot
det nya systemet. Under resans gång har tre partier
varit emot det, under den förra mandatperioden Ny
demokrati och under den här mandatperioden Väns-
terpartiet och Miljöpartiet. Det finns anledning att
notera att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot det
av helt olika skäl.
Vänsterpartiet är åtminstone på ytan anhängare av
inkomstbortfallsprincipen - och somliga menar att det
också gäller på djupet - medan Miljöpartiet däremot
är helt emot denna princip och för något som brukar
kallas grundtrygghet.
Vänsterpartiet har lyckats åstadkomma 14 reser-
vationer. Man har fått med sig Miljöpartiet om unge-
fär en tredjedel av dem men står i övrigt ensam bak-
om dem.
Jag har en fråga till Miljöpartiet bl.a. med anled-
ning av Kerstin-Maria Stalins inlägg nyss. Hon pläde-
rade där för att man skulle ha mycket mer av fördel-
ningspolitik i socialförsäkringarna. Så kan man tycka,
men det innebär förstås att skatteinslaget ökar mycket
kraftigt. Jag skulle vilja höra om Kerstin-Maria Stalin
delar min analys att de förslag som Miljöpartiet läg-
ger fram i de här sammanhangen och vid andra till-
fällen när vi diskuterar socialförsäkringar innebär att
skatten skall öka.
Så över till reservationerna. Det finns ett antal un-
derligheter i de reservationer som har fogats vid be-
tänkandet. En av dem gäller garantipensionen, som
kritiseras både för att det finns en avtrappning och
marginaleffekter och för att man inte, som det hävdas,
förrän vid höga inkomster får en full standardtrygg-
het.
Herr talman! Detta innebär att man kritiserar sys-
temet från två helt motsatta utgångspunkter. Det finns
förstås en stor och viktig målkonflikt varje gång som
vi diskuterar garantinivåer, nämligen vad som händer
med dem som har tjänat in dem i alla fall. Vad blir
deras insatser värda, så att säga? Det finns ingen
perfekt lösning på det, och vi tvingas ständigt försöka
hitta avvägningar mellan dessa önskemål. Vänster-
partiet intar dock en annan position och försöker
kritisera det från bägge utgångspunkterna.
Det vore intressant att få ett svar på denna fråga -
och det gäller för övrigt också för mina övriga frågor
- från Vänsterpartiets representanter. Det bör, herr
talman, vara ganska lätt eftersom det finns 30 minuter
anmäld talartid från det partiet efter mig.
Det var den första frågan. Är man emot tanken på
någon form av garantipension, och drar man i så fall
någon konsekvens av detta?
I reservationerna görs också ett annat påstående.
Jag vet inte hur många gånger det har upprepats i
kammaren, och Vänsterpartiet har tidigare fått frågor
om det. Vi har dock aldrig fått något svar på dessa
frågor. Det gäller påståendet att egenavgifterna skulle
vara speciellt orättvisa.
Utskottsmajoriteten har försökt att bemöta detta i
texten - det går utmärkt att kommentera exempelvis
det eller det som jag nu kommer att säga - genom att
framhålla att om man byter arbetsgivaravgifter mot
egenavgifter och de förra är fullt avdragsgilla, finns
det inget skäl till att de senare inte skall vara det.
Det kan på ytan se ut så som Vänsterpartiet har
försökt hävda i agitationen genom åren, att egenav-
gifterna skulle vara speciellt orättvisa därför att de
dras mot marginalskatten, som är olika hög för skilda
människor. Man måste fundera på tankegången om de
avgifter som betalas nu för att man skall få pension
senare skall behandlas olika om de tar formen av
arbetsgivaravgift eller av egenavgift.
I samband med kritiken från Vänsterpartiets sida
mot PPM nämner man att de deltagande medborgarna
har drabbats av att man inte har kunnat sätta systemet
i sjön meddetsamma, och man talar t.o.m. om någon
form av ersättning för detta. Medborgarna skall, om
jag läser rätt, hållas skadeslösa.
Jag undrar för det första hur man har tänkt sig
detta. För det andra är jag nyfiken på om detta är ett
indirekt erkännande av att premiepensionsdelen med
stor sannolikhet ger en bättre pension än fördelnings-
systemet. Det är i så fall intressant, eftersom samma
parti i andra sammanhang hävdar att man inte alls vill
ha någon premiereservdel. Pläderar man då i prakti-
ken för att man vill ha en lägre pension än den som
kan komma ut av det nuvarande systemet?
Ytterligare en kritikpunkt i reservationerna har va-
rit och är hur pensionssystemet slår för kvinnor. Det
faktum att det är samma regler för män och kvinnor
har stor betydelse för kvinnorna. Eftersom kvinnor än
så länge har förmånen att leva längre än män, är det
viktigast för kvinnor att man har samma regler för
män och kvinnor.
Garantipensionen är än så länge med de orättvisor
som finns i samhället viktigast för kvinnor och mind-
re viktig för männen. Med de könsroller som vi fort-
farande har kvar i vårt land är förstås barnåren vikti-
gare för kvinnor än för män.
Införandet av möjligheten till delning, dvs. att
makarna kan komma överens om att delar av pen-
sionsrätten för den make som har den högsta in-
komsten, oftast mannen, kan föras över till kvinnan,
är rimligen också till förmån för kvinnor. Även den
förändring som har gjorts i samband med pensionsre-
formen och som gör att privata pensionsförsäkringar i
äktenskapet vid skilsmässa inte längre skall vara
enskild egendom utan gemensam egendom kommer i
flertalet fall att gynna kvinnor. Jag ser fram mot en
kommentar till detta från någon representant från
Vänsterpartiet.
Ett andra intressant påstående är att premiereserv-
delen skulle öka skillnaden mellan män och kvinnor.
Om det bottnar i en tankegång att män är mycket
bättre på att välja än kvinnor, kan mer om aktiemark-
naden eller har mera tur än kvinnor framgår inte av
reservationen, men vi kunde kanske få ett besked
även om det.
Det talas också om att de nya pensionsreglerna
skulle gynna ett manligt förvärvsmönster. Det var inte
det vi kom fram till när vi utredde frågan i början på
1990-talet. Det vi kom fram till var att män ofta hade
en brantare inkomstkurva än kvinnor, som ofta hade
en flack inkomstkurva. Låt oss hoppas att det ändras i
framtiden. Hittills har det varit så.
Det är väl sannolikt så att regler som innebär att
man får full pension genom att bara räkna en del av
sina inkomstår, nämligen de 15 bästa åren enligt det
gamla systemet, snarare än mer gynnsamt för män än
för kvinnor. Det skulle vara intressant att få en kom-
mentar även till detta från någon representant för
Vänsterpartiet.
Herr talman! Jag har läst en artikel sedan vi träf-
fades senast. Det är en av de anmälda vänsterpartita-
larna, Claes Stockhaus, som i en artikel som heter
Pensionsfiaskot vi får göra det bästa av bl.a. säger att
man tvingas leva med den här uppgörelsen tills vidare
och tills vi får möjlighet att avskaffa premiepensions-
systemet och överföra pensionsmedlen till ett solida-
riskt gemensamt sparande.
Med tanke på att denna kammare har ställt sig
bakom att de nuvarande grundlagsreglerna om egen-
domsskydd gäller även premiereserven vore det in-
tressant med en kommentar även på denna punkt.
Skulle det finnas tid kvar - det gör det kanske om
man har 30 minuter på sig - kunde det vara intressant
att få höra vilka kostnader det nya vänsterpartipen-
sionssystemet skulle innebära.
Herr talman! Återigen yrkar jag bifall till försla-
get.