Herr talman! Som sagt: Visst är det en oerhört svår process! När man har varit där, upplevt situationen, träffat afrocolombianer och indianer och åkt på samma flod som militärbåtarna åker på - jag har varit två kilometer från platser för stridigheterna och mött internflyktingarna - så vet man att det våld som människor utsätts för verkligen inte minskar. Det känns ibland lite fel när president Santos går ut och talar om att man nu håller på att få bättre siffror beträffande våldet. Så ser nog faktiskt inte verkligheten ut.
Jag tror att man måste göra ett tydligt ställningstagande när det gäller att villkora och visa att omvärlden inte accepterar en fredsprocess som inte följer internationella miniminormer. Med ett tydligt ställningstagande skulle vi visa att vi verkligen bryr oss om det colombianska folket.
Regeringen följer och utvärderar den pågående processen ständigt, säger ministern. Då undrar jag om det finns svar på mina funderingar. Hur kan svaren om hur det fungerar vara så olika? Har UD talat med colombianska regeringen, internflyktingorganisationen Redvivir, människorättsorganisationen Codhes och med FN:s representant, och på så sätt fått svar och hört om svaren är samstämmiga eller om det skiljer väldigt mycket mellan dem?
Fred och rättvisa, som den nya lagen om sanning, rättvisa och gottgörelse heter har ju blivit väldigt urvattnad jämfört med det första förslaget och anses ha väldigt många kryphål. Det innebär att de grundläggande kraven på rättvisa och gottgörelse för offren inte kommer att uppfyllas. Kongressledamöter från USA, bland annat en av Kennedybröderna, har skrivit brev till colombianska regeringen och beklagat sig över det tunna lagförslaget. Därför har man sagt sig vilja villkora amerikanskt stöd till en förbättrad lag. Jag är inte av den åsikten att allt som USA säger och gör är det bästa, men i det här fallet tror jag att man är på rätt spår.
President Santos säger att situationen i Colombia har förbättrats, men folket håller inte med. Då måste ju någonstans finnas vilseledande information.
Även UD och utrikesministern har ju enligt ministerns svar på min interpellation nåtts av den informationen och inte bara presidentens ord om att läget har stabiliserats i Colombia. Man har också fått de här oroande uppgifterna om att det ökar. Vilka krav ställer då Sverige på Colombias regering för att vi ska fortsätta stödja OAS-missionen?