Fru talman! Kenneth Attefors har frågat mig vad
regeringen ämnar göra för att Gotland skall få den
status som dess öläge rimligen ger i ett EU-
perspektiv.
Gotland är en ö och har som sådan en unik
''östatus'' och särskilda geografiska förutsättningar
både i och utanför EU. Gotland är samtidigt en
integrerad del av Sverige, den svenska
förvaltningsstrukturen och den svenska
ekonomin -- låt vara med en något större dominans
av jordbruks- och turismsektorerna än landet i
övrigt. Båda dessa faktorer har beaktats i våra
förhandlingar med EU.
Huvudinriktningen har varit att skapa så
gynnsamma villkor som möjligt för Sverige i sin
helhet. Den uppgörelse som nåtts mellan Sverige
och EU:s medlemsländer är av avgörande
betydelse för hela Sverige, inte minst vad gäller
förutsättningarna för investeringar och ekonomisk
tillväxt och därmed möjligheter att skapa nya jobb
och bygga en stabilare grund för vår välfärd. Detta
är fördelar som i varierande grad kommer alla
regioner till del, och jag utgår från att Gotland
delar uppfattningen att detta är det centrala.
Som komplement till detta har vi strävat efter att
beakta regionspecifika intressen i förhandlingarna.
För Gotlands del har detta arbete underlättats av
Gotlands kommuns och Gotlands länsstyrelses
engagemang under förhandlingsarbetet. Detta
gäller inte minst Vitboken om Gotland och den
Europeiska integrationen som regeringen och jag
själv har tagit del av med stort intresse.
I ett EU-perspektiv kan Gotland på många sätt
jämföras med en annan ö i Östersjön som sedan ett
drygt 20-tal år befinner sig i EU -- nämligen
Bornholm. Regeringen har, precis som i fallet
Bronholm, sökt lösningar på Gotlands speciella
problem och behov inom ramen för det existerande
regelverket i EU -- framför allt inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken och den
gemensamma regional- och strukturpolitiken. Ett
särskilt Gotlandsprotokoll har således inte varit
aktuellt.
I uppgörelsen mellan Sverige och unionens
medlemsländer förbinder sig unionen att noga
studera Gotlands situation vid sammanställningen
av listan över områden som kan åtnjuta så kallat
LFA-stöd, dvs. stöd till mindre gynnade områden.
Regeringens utgångspunkt är därvid att Gotland
skall kunna erhålla LFA-stöd. Sverige får vidare
stöd till miljöåtgärder i landskapet genom den
gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa kan
utnyttjas för landskapsvård, minskad
kemikalieanvändning, stöd till ekologisk odling
m.m. En utredning undersöker för närvarande
vilka program som kan komma i fråga i Sverige, och
ett svenskt program är under utarbetande.
För närvarande pågår också arbete med att
fastställa de exakta geografiska avgränsningarna
för bl.a. målområdena i den gemensamma
regional- och strukturpolitiken. För Gotlands del är
stöd till strukturomvandling i lantbruket (5 a) och
stöd till utvecklingen på landsbygden (5 b) aktuellt.
Detta skulle ge djur- och arealbidrag utöver de som
allmänt utgår i den gemensamma
jordbrukspolitiken samt ge möjlighet att få
strukturfondsmedel från EU för
landsbygdsutveckling i form av turism- och
serviceanläggningar och för omställning till
alternativa grödor i jordbruket. På Bornholm finns
ett stort antal exempel på lyckade mål 5 b-projekt
som delfinansierats av EU.
Gotland bör vidare kunna delta i vissa program
inom ramen för de s.k. kommissionsinitiativen,
t.ex. LEADER och INTEREG. På Bornholm har
dessa bl.a. finansierat ett innovationscentrum.
Vad gäller jordbruket på Gotland är det min
övertygelse att med de kvoter inom olika områden
på jordbrukssidan som vi lyckades förhandla fram,
kombinerat med de olika stödformer som också
finns inom EU:s system, bör vi kunna uppnå en
generellt sett god situation för jordbruket på
Gotland. När detta är sagt kan jag bara beklaga att
någon lösning av problemen för Roma sockerbruk
ännu inte finns i sikte.
Gotlands östatus beaktas dessutom redan i den
svenska politiken. Ett bra exempel på åtgärder
inom ramen för den ''stora regionalpolitiken'' är
den utbyggnad av den högre utbildningen som äger
rum på Gotland. Ett annat exempel är stödet till
Gotlandstrafiken. Detta påverkas inte av ett EU-
medlemskap.
Den etreprenörsanda som har manifesterats genom
bl.a. vitboken och de gryende förutsättningarna för
Gotland som mittpunkt i den baltiska och
nordeuropeiska regionen ger anledning till
optimism. Detta gäller i synnerhet som det
gränslösa Europa med fri rörlighet för varor,
tjänster och människor -- och de förbättrade
konkurrensvillkor som ett EU-medlemskap
medför -- öppnar nya och spännande perspektiv.