Herr talman! För Carl Bildt, som inte anser att det
finns någon skillnad när det gäller EES och EU, i
fråga om att Sverige måste följa lagstiftningen skulle
jag vilja läsa upp något ur Margaretha af Ugglas
Utrikesdepartements skrift om EU. EG:s rättsliga
system bygger på två viktiga principer: omedelbar
verkan och EG-rättens företräde. Principen om EG-
rättens företräde innebär att när det blir konflikt
mellan EG-rätten och nationella lagar och regler är
det EG-rätten som gäller. Det gäller alla slags lagar i
ett land, även grundlagar, oavsett om de nationella
reglerna har tillkommit före eller efter en viss EG-
regel.
Jag vill också hänvisa till EES-propositionen från
1992. I konstitutionsutskottets betänkande står:
Utskottet har i föregående avsnitt slagit fast att EES-
avtalet inte innebär att vi på något EES-organ
överlåter befogenheten att besluta om föreskrifter som
skall tillämpas här i landet.
Det finns en mycket betydelsefull skillnad mellan
EU och EES i det här avseendet. Det finns exempel
på att EES-kommittén eller EES-länderna har stoppat
olika direktiv från EU. När det gäller arbetstider
stoppade Island. När det gäller sakförsäkringar
stoppade Finland. Det är möjligt att påverka.
Vi är nu beredda att pröva EES-avtalet en tid. Vi
är fortfarande kritiska mot delar av det, men vi har
fått stryk här i riksdagen. Nu accepterar vi att det är
EES-avtalet som gäller. På samma sätt förutsätter jag
att Carl Bildt accepterar att vi nu har allmän rösträtt i
det här landet, trots att hans parti gjorde allt vad det
kunde för att stoppa den allmänna rösträtten och den
lika rösträtten för kvinnor och män när mina
partikamrater 1916-1917 motionerade om det.
Olof Johansson har rätt i fråga om vad vi har sagt
om Norrlandsstödet. Vad vi däremot är starka
motståndare till är det oerhört generösa stödet som
framför allt gynnar rika spannmålsodlare i Skåne och
i norra Tyskland. Jag skulle vilja fråga Olof
Johansson hur han tror att det skall vara möjligt att
föra den tuffa ekonomiska politik som vi alla här är
överens om, om vi samtidigt skall mer än fördubbla
det totala jordbruksstödet i landet.
Bengt Westerberg har fel om Vänsterpartiets
ställningstagande. När multifiberavtalet avvecklades
1991 röstade vi för. Vi var också för
jordbruksavregleringen 1990. Angående det som
Bengt Westerberg sade om storföretagaren i det förra
inlägget skulle vilja säga: Om alla de större partiernas
ledare, om alla landets ledarskribenter och om alla
företrädare för storfinansen säger att det är en
ekonomisk katastrof om vi inte kommer med i EU, är
det klart att en och annan amerikansk placerare av
pensionsfonder kan påverkas av det så att räntan stiger
litet kortsiktigt ett tag.
Men långsiktigt är det de reala ekonomiska
faktorerna som avgör det här. Jag har fullt förtroende,
Mats Hellström, för att vi skall klara av det här om
det blir ett nej. Då vilar också ansvaret på er, Mats
Hellström! Det gäller att ni tillsammans med oss är
beredda att göra en deklaration om att vi om det blir
ett nej gemensamt skall arbeta för ett realistiskt
ekonomiskt program som skall klara Sverige från
massarbetslösheten.
Jag skulle vilja veta om Mats Hellström är beredd
att vara mer konstruktiv inför ett eventuellt nej, på
samma sätt som vi tydligt har visat att vi, om det blir
ett ja, är beredda att arbeta konstruktivt inom ramen
för den europeiska unionen.