Herr talman! Chatrine Pålsson har frågat finans-
ministern hur han avser att agera för att framtida
anställningsavtal för statliga tjänstemän skall få en
mer rimlig utformning. Arbetet inom regeringen är så
fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Cheferna inom statlig verksamhet kan delas upp i
två grupper.
Den ena gruppen är chefer för myndigheter som
lyder direkt under regeringen, t.ex. generaldirektörer
och landshövdingar. Deras löner beslutas av regering-
en. Lönesättningen styrs av verksamhetsintresset.
Lönerna är individuella och bestäms utifrån de krav
som ställs på innehavaren, dennes kvalifikationer och
erfarenhet. Dessa riktlinjer har lagts fast i riksdagens
s.k. verksledningsbeslut år 1987. Lönerna för flertalet
verkschefer ligger på en nivå som jämfört med den
privata sektorn är förhållandevis måttlig, om uttrycket
tillåts.
Om en verkschef avgår i förtid gäller som huvud-
regel att han eller hon får avgångsvederlag. Avgångs-
vederlaget motsvarar i huvudsak månadslönen och
utbetalas i högst 24 månader. Vederlaget skall då
minskas med inkomst av anställning och annat för-
värvsarbete. Om myndighetschefen fyllt 55 år och har
minst sex års chefsanställning kan han eller hon i
stället få en s.k. chefspension. Även denna skall
minskas med andra inkomster. Principerna för
chefspension har godkänts av riksdagen, senast i 1991
års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150,
FiU30, rskr. 387).
Den andra gruppen är chefer i företagsledande och
därmed jämförlig ställning i företag som är helägda av
staten. Som bekant bestäms deras anställningsvillkor
av respektive styrelse enligt reglerna i aktiebolagsla-
gen. Regeringen har alltså inget direkt inflytande över
lönesättningen för dessa.
Den dåvarande regeringen utfärdade dock den
3 februari 1994 riktlinjer rörande anställningsvillkor
för denna grupp. Riktlinjerna innebär bl.a. följande.
Lönen skall bestämmas på sedvanligt sätt och med
beaktande av avsaknaden av anställningstrygghet.
Avgångsvederlag skall inte betalas ut för längre tid än
24 månader och skall avräknas mot andra arbetsin-
komster.
Inom regeringskansliet pågår en översyn av ägar-
styrningen av statliga bolag, vari ingår även denna typ
av frågor.
När denna översyn och juristgranskningen av avta-
let i Apoteksbolaget är klara får det övervägas om
några ändringar av de nyss nämnda riktlinjerna behö-
ver göras.