Fru talman! Även jag är glad över utskottets ställningstagande vad gäller möjligheten att registrera testamenten. Vänsterpartiet lyfte upp frågan redan under förra mandatperioden, och nu är det roligt att hela utskottet är inne på samma linje.
Fru talman! Vänsterpartiet har två reservationer i det här betänkandet, och den ena reservationen handlar om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt. Jag instämmer i det som Jan Ertsborn tog upp här om att vi måste se över frågan. Det är inte skäligt så som det ser ut i dag, framför allt inte när man på olika sätt kan tricksa sig till lösningar som i alla fall inte vi som lagstiftare har tänkt oss ska var möjliga enligt det regelverk som finns.
Men jag vill säga emot Bertil Kjellberg som sade att det här var en repris. Det finns faktiskt en ny fråga, och det är den jag tänker prata om, fru talman. Det handlar om sambors arvsrätt.
Människor vill ha trygghet, och vår roll som lagstiftare är att skapa system för människors samlevnad som kan garantera att alla får det. Ibland är det svårt eftersom lagen inte alltid kan täcka in alla de fall som uppstår i det verkliga livet. Men när vi som lagstiftare ser uppenbara luckor i lagen bör vi agera för att täppa till dem.
Tsunamikatastrofen visade vilka brister som finns i sambolagen, och vi har sett det förut, efter Estonias förlisning, till exempel. Plötsligt blir människor tvungna att gå från hus och hem efter att ha mist en livskamrat, som om inte det räckte. Man upptäcker att den lagstiftning som man trott skulle vara ett skydd inte alls är något skydd, bara för att man valt att inte gifta sig eller registrera partnerskap.
Fru talman! I höstas träffade jag en kvinna, Eva, som levt tillsammans med sin man i 25 år när han plötsligt gick bort. Mannen var Stieg Larsson, författaren som vigde sitt liv åt att bekämpa högerextremismen. Stieg levde periodvis under dödshot, och för att undvika att han skulle spåras av nazisterna via offentliga register valde paret helt enkelt att inte gifta sig, av säkerhetsskäl. Som i så många andra fall skrev inte Eva och Stieg något inbördes testamente. När jag frågade Eva om detta sade hon att de hade utgått från att sambolagen skulle skydda den efterlevande om någon av dem avled. För sent upptäckte hon att sambolagen inte gav henne någon som helst trygghet.
Konsekvenserna av bristerna i sambolagen blev i Evas fall att rättigheterna till hela Stiegs livsverk, som journalist och författare, hamnade hos släktingar till Stieg som han enbart haft sporadisk kontakt med under de senaste 30 åren.
Fru talman! Utskottet har valt att avslå Vänsterpartiets motion om arvsrätt för sambor med motiveringen att man inte vill införa ett äktenskapsliknande system av lägre dignitet. Det är verkligen inte det som har varit vår tanke när vi skrev den här motionen. Alla som har läst motionen har också kunnat se att vårt förslag handlar om att domstolen, efter det att den efterlevande sambon har väckt talan, ska göra en skälighetsprövning av sambons rätt till arv. Det handlar alltså inte om något som ska ske automatiskt, och det handlar inte om ett äktenskap
light
.
Fru talman! En sådan här möjlighet finns faktiskt i dag i de situationer där det inte finns någon som kan ärva den avlidne. Då hamnar det hela hos Kammarkollegiet. Och Kammarkollegiet, fru talman, gör sådana här skälighetsbedömningar. De gör skälighetsbedömningar just när det gäller sambopar.
Men om en avliden person har arvingar, som i det exempel som jag lyfte upp, så kan det inte göras en skälighetsbedömning. I det här exemplet, där en person har levt i 30 år tillsammans med sin livskamrat, kommer personen att mista allt som man inte har förvärvat gemensamt.
Det finns människor som precis som Eva och Stieg av olika anledningar inte kan gifta sig eller registrera partnerskap. Det finns också människor som helt enkelt inte tänker på döden och att de borde skriva ett inbördes testamente. Det finns även människor som tror att sambolagen faktiskt innehåller regler som ger sambor arvsrätt.
Jag tycker inte att människors valfrihet när det gäller samlevnadsform ska få gå ut över enskilda personers möjlighet att bo kvar i sin bostad eller, som i Evas fall, ta del av rättigheterna till verk som hon själv har varit med och skapat. Eva och Stieg levde i symbios. Hans författarskap förutsatte hennes stöd och engagemang.
Därför, fru talman, står jag bakom de reservationer som Vänsterpartiet har lämnat. Men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 4 under punkt 2.