Herr talman! Det är roligt att det är så många av
riksdagens ledamöter som vill delta i trafikutskottets
debatt, även om jag förstår var skon så att säga kläm-
mer.
Problemet vad gäller trafikutskottets betänkande
är väl att det är svårt att debattera vissa frågor i och
med att vi skjuter många av frågorna till de kommitté-
er som sitter och arbetar. Det gör att de reservationer
som har fogats till betänkandet faktiskt kan få gehör
när kommittén har kommit till sina slutsatser. Det vet
vi inte i dag. Det vi kan hoppas på är att mycket av de
idéer och tankegångar som har förts fram i motioner
och reservationer hamnar hos den kommitté som
arbetar med de här frågorna och på så sätt så små-
ningom kanske kommer tillbaka till riksdagen.
I det statsfinansiella läge som nu råder har Väster-
partiet två reservationer till detta betänkande. Vi vill
framför allt skjuta på motorvägssatsningarna, efter-
som vi anser att vi inte har råd med dem. I stället vill
vi satsa mer på drift och underhåll av de vägar som
finns. Därmed skulle kanske de olyckor som före-
kommer på dagens vägnät kunna minska i antal. Tra-
fiksäkerhetsverket har ju redovisat att det i dag sker
olyckor på grund av att underhållet har eftersatts
under en längre tid. Det är väl flera regeringar som
har bidragit till att anslagen till underhåll har minskat.
Varken den förra socialdemokratiska regeringen eller
den borgerliga regeringen har varit så aktiv när det
gäller underhåll, utan man har satsat på andra områ-
den.
Utskottsmajoriteten har avvisat de reservationer vi
har fogat till betänkandet. Det dröjer nu inte alls länge
tills regeringen lägger fram sin kompletteringspro-
position.
Vad som kommer att dölja sig eller framkomma i
den kompletteringsproposition som kommer vet vi
inte i dag. Men det skulle vara väldigt intressant om
man kunde få reda på om de besparingar som vi från
Vänsterpartiet föreslagit när det gäller nysatsningar på
motorvägar, och som kommer att avslås vid omröst-
ningen i morgon, kanske kommer att bifallas den 25
april. Då står vi i en ganska knepig situation. Det här
vet vi ingenting om i dag, i varje fall inte jag.
Fru talman! När det gäller enskilda vägar har vi
från Vänsterpartiet inte haft några pengar att satsa på
dem. Jag förstår alla dem som känner en viss oro för
detta. Men den våldsamma kritik som har framförts
och det moras som kommer att inträffa om nu Trafi-
kutskottet kommer att fatta detta beslut, som det finns
en majoritet för, tror jag inte på.
Jag har varit i kontakt med många vägföreningar,
och många vägföreningar har ringt till mig. Det de
framför är, att om neddragningen kommer att bestå
långsiktigt kommer det att bli problem, och det förstår
jag också. Som glesbygdsbo känner jag till dessa
frågor ganska väl.
Om man läser den skrivning som finns på s. 31,
och inte gör som en viss potentat när han läser bibeln,
tror jag faktiskt att det finns möjlighet att se att vi inte
är avvisande. Vi säger inte bestämt nej och att dessa
satsningar skall vara bestående. Halveringen av ansla-
gen är icke bestående.
Där gör utskottet en annan bedömning än den re-
geringen gör. Vi har krävt en analys av hur mycket
medel som behövs för att upprätthålla det finmaskiga
vägnät som skall finnas kvar - och där håller jag med
Sivert Carlsson - för turistanläggningarna och för
människors möjligheter att komma ut till de badplat-
ser som kommunerna satsar på.
Jag är helt övertygad om att om analysen kommer
fram till att vi måste satsa mer pengar för att upprätt-
hålla det enskilda vägnätet kommer man att se till att
det finns pengar. Jag är i varje fall absolut en av dem
som kommer att se till att motionera om att så blir
fallet.
Det finns i dag ganska litet analys av hur mycket
som behöver satsas för att upprätthålla det vägnätet.
Det skulle egentligen vara ganska roligt att se hur det
är med de juridiska personerna, och då tänker jag
framför allt på skogsindustrin och pappersindustrin,
som utnyttjar detta vägnät oerhört mycket och som i
dag såvitt jag vet inte satsar en enda krona. De är
ganska beroende av att det enskilda vägnätet upprätt-
hålls för deras framkomlighet.
Skogsindustrin kräver i dag att deras råvara är en
färskvara. Vad betalar egentligen den svenska
skogsindustrin och andra industrier som utnyttjar det
enskilda vägnätet utan att satsa en enda krona? Det
tycker jag att man skulle ta med i den analys som
skall göras. Är det inte vettigt att de är med och satsar
pengar på detta vägnät som för deras del är så oerhört
viktigt? Det går lätt att tala om att det är viktigt, men
att vara med och satsa pengar är det mycket sämre
med.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till en av
de reservationer som Vänsterpartiet har avgett till
detta betänkande, och som jag och Vänsterpartiet
givetvis står bakom, nämligen reservation 6 avseende
mom. 4.