Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsvä- sendet

BEATRICE ASK (m), 1998-03-18 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Vi skall nu debattera ett litet betän-

kande som berör jämställdhetsfrågor inom utbild-

ningsväsendet. I betänkandet berörs ett fyrtiotal mo-

tionsyrkanden om jämställdhet. Det är inte särskilt

många nyheter och inte särskilt många "kioskvältare"

i betänkandet. Jag tycker att det är litet synd. Jag tror

att det är hög tid att ta tag i jämställdhetsdebatten.

Även om ett och annat förslag har kommit och vi har

haft en del diskussioner här i kammaren, bottnar

många av de aktuella problem som diskuteras när det

gäller skola och utbildning i problem när det gäller

jämställdheten.

Jag skall ge några exempel bara för att tydliggöra

hur viktigt det här är.

I dessa dagar diskuteras ganska mycket de ätstör-

ningar som tonåringar har. Det finns flickor som inte

äter, och det finns flickor som äter periodvis.

Det förekommer en kroppsfixering, och det är

t.o.m. så illa att pojkar stoppar i sig piller av olika

slag och får bekymmer på grund av det. Vi får rappor-

ter om aggressivitet och sociala bekymmer i skolorna

också när det gäller de ganska små barnen. Det sägs

t.ex. att pappors frånvaro i många barns liv är en

faktor som bidrar till problemet. De har få manliga

förebilder.

Antalet män som arbetar inom barnomsorgen är

få, och de som finns känner sig ofta ifrågasatta, dels

av en väldigt feminin kultur som har uppstått därför

att kvinnorna är i majoritet inom barnomsorgen, dels

därför att vi har haft ett antal otäcka pedofilskandaler

som har skapat rykten, fördomar och problem för dem

som arbetar inom barnomsorgen.

Vi ser att många av dem som hoppar av inom lä-

rarutbildningarna är manliga studerande. Det är också

färre och färre män som arbetar som lärare i våra

skolor.

Också i kunskapsutvärderingar av olika slag, som

gäller det som kanske är skolans huvuduppgift, kan vi

finna jämställdhetsfrågor som är nog så viktiga att ta

tag i. En av de senaste rapporter som vi har fått i

utbildningsutskottet behandlar kunskaper i matematik

och naturvetenskap. Det är fråga om en stor interna-

tionell undersökning, som kallas TIMSS. Den visar

bl.a. att flickor gör sämre ifrån sig i matematik än vad

pojkar gör. Ännu större skillnader i kunskaper redovi-

sas i de naturvetenskapliga ämnena.

Det här är inte någon enstaka svensk företeelse.

Det visar sig att dessa skillnader finns internationellt.

Likväl är de naturligtvis ett stort bekymmer. Man

kommer fram till det som vi har diskuterat, utrett och

funderat över på senare år, nämligen hur pojkar och

flickor bemöts i skolan. För några år sedan kunde vi

utifrån en utredning som genomfördes faktiskt också

komma fram till ett beslut om att se jämställdhet som

en pedagogisk fråga i skolan. Det är någonting som de

som arbetar med utbildning och undervisning måste

ha med sig hela tiden för att vi skall nå riktigt goda

resultat.

Sammantaget menar jag att det finns väldigt

många stora och komplexa bekymmer som kräver

utredning, forskning, ställningstaganden och inte

minst en medvetenhet. Mot den bakgrunden och med

tanke på det intresse som vi har visat några gånger i

riksdagen, bl.a. när vi 1995 tog beslut om att se jäm-

ställdhet som en pedagogisk fråga men också genom

en del andra beslut som fattats, tycker jag att riksda-

gen i särskild ordning borde få en rapport om vad som

händer på jämställdhetsområdet.

Jag yrkar bifall till reservation 6 i anslutning till

motion Ub230, där det begärs att riksdagen i särskild

ordning skall få en redovisning av vad som händer

respektive inte händer när det gäller jämställdhetsar-

betet i utbildningsväsendet. Man kan tycka att det är

en liten begäran, men jag tror att den är nog så viktig.

Utskottets majoritet nöjer sig med att hänvisa till

att Skolverket arbetar med en rapport. De är väl bra

att verket gör det, men jag tycker att de här frågorna

har den digniteten att riksdagen i särskild ordning

borde få en ordentlig redovisning, så att vi får under-

lag för en samlad debatt i kammaren om jämställdhe-

ten och om manligt och kvinnligt i undervisning och

utbildning. Jag tror att det är ett sätt att visa att jäm-

ställdhetsfrågorna är betydelsefulla och att se till att

ingen som arbetar i skolan kan lägga dem åt sidan

eller hänvisa dem till en projekt. Det måste utföras ett

integrerat arbete i mängder av olika sammanhang.

Detta skall göras för att vi skall kunna åstadkomma

ännu bättre resultat i svensk utbildningsverksamhet.

Debatten

Hämtad sida: 15

15 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BEATRICE ASK (m): Jämställdhetsfrågor inom utbildningsvä- sendet (1998-03-18) — PRESS0