Fru talman! Jag noterar att Thomas Bodström
skulle kunna konkurrera med sportjournalisterna i det
kommande fotbolls-VM om snabbheten i uttalanden.
Mötesfriheten är en fundamental rättighet i Sveri-
ge. Det är ett vackert ämne i olika högtidstal. Men nu
är det verkligheten som gäller. Störningar på olika
sätt förekommer, dock sällan hos riksdagspartierna.
Deras möten är närmast att likna vid stillsamma fri-
kyrkoaktiviteter innan man börjar tala tungomål.
Men i andra partier får man ofta vänja sig vid att
människor ikläder roller och agerar, med eller utan
våld, för att störa politiska möten. Dessa ligister -
eller rättare sagt demokratins dödgrävare - skrämmer
medborgarna från att närvara vid politiska möten och
demonstrationer.
För en tid sedan uppmanade en ledamot i Sveriges
riksdag, Kalle Larsson i Vänsterpartiet - och jag vill
påpeka att riksdagen inte är någon myndighet - med-
lemmarna i sitt ungdomsförbund att störa Sverigede-
mokraternas möten genom att blåsa i visselpipor och
föra annat oljud. Det här slogs upp till som ganska
stor nyhet i medierna. Men jag har inte läst någon
ledarkommentarer och inte hört någon kommentar
från någon politiker i riksdagen om att detta låg under
anständighetens gräns.
Jag vill då fråga justitieministern: Är detta fören-
ligt med de regler som gäller i dag? Har politiska
motståndare eller andra rätt att med oljud - t.ex. i
form av blåsande i visselpipor - störa ett partis poli-
tiska möten eller demonstrationer?
Jag ska vara med på ett möte i Malmö i morgon
kväll där det har aviserats störningar. Det skulle vara
trevligt om jag i bagaget fick med mig ett protokoll
från Sveriges riksdag där justitieministern tydligt talar
om ifall det som baseras på nuvarande lagstiftning
gäller eller inte.