Herr talman! När det gäller att begränsa rörelse-
friheten för de män som hotar och misshandlar kvin-
nor säger Lars-Erik Lövdén att det strider mot rege-
ringsformen. Men i 12 § står det att rätten att fritt
förflytta sig inom riket kan begränsas för att tillgodo-
se ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt sam-
hälle.
Det är väl inte godtagbart i ett demokratiskt sam-
hälle att kvinnor måste byta identitet, flytta från släkt,
byta arbete och känna sig ständigt rädda och påpassa-
de. Det är väl inte demokratiskt. När detta inte är
godtagbart får en sådan begränsning inte godtas, ut-
över vad som är nödvändigt med hänsyn till det än-
damål som har föranlett begränsningen, och då faller
ju innebörden i paragrafen. Då kan man inte luta sig
mot den.
Lars-Erik Lövdén säger att polisen i stället kanske
kan ta dessa män i förvar och på nytt sätta dem på
anstalt, för det enda alternativet är ju att låsa in dem
igen och att det blir mycket dyrare för samhället att
pröva metoden med kommunarrest. Det har ju tydli-
gen inte prövats tidigare. Det talas om punktbevak-
ning men inte om just detta system. Det är anledning-
en till mitt förslag.