Fru talman! Det är spännande. Jag har läst den rödgröna svampens förslag till utrikes- och säkerhetspolitik. Det som var mest spännande där, fru talman, var det som inte nämndes, det som är de heta frågorna i debatten. Var står man i Afghanistanfrågan? Hur ser man på EU-medlemskapet? Den typen av frågor, som är vitala för vår utrikes- och säkerhetspolitik, var helt frånvarande i detta aktstycke.
Fru talman! Jag tror att jag har nämnt det tidigare: Osloprocessen är avslutad såtillvida att konventionen har trätt i kraft. Tillräckligt många stater har tack och lov ratificerat den. Jag hade från min utgångspunkt önskat att vi hade varit där. Men vi kommer att vara där inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är min bestämda övertygelse.
Fru talman! Jag förstår och noterar återigen att Socialdemokraterna, måhända inspirerade av Vänstern och Miljöpartiet, har en våldsam rädsla för Nato. Men argumenten borde man väl åtminstone söka på lite andra grunder än dem som Carina Hägg använder. Nato är inte något annat än vad dess medlemsstater är. Det gäller vårt grannland Norge, som ofta brukar lyftas fram i den rödgröna retoriken som en föregångare. Det gäller också våra EU-kamrater, fru talman, våra medlemsländer i EU.
Fru talman! Oavsett i vilken organisation man befinner sig tycker jag att det är viktigt att vi från svensk sida och i den här kammaren - åtminstone kommer det att vara så från min sida - verkar för att avveckla kärnvapen genom att få en hållbar nedrustningsregim med hållbara muskler för att komma till rätta med den uppluckring som har skett under senare år.