Fru talman! I går talade jag här i kammaren om problemen i svensk skola och om de 600 skolklasser som lämnar grundskolan varje år utan behörighet till gymnasiet. Jag talade också om att mer än var fjärde elev i årskurs 6 hade icke godkänt i något eller några ämnen vid den senaste betygsättningen. Detta är en förfärande utveckling som måste brytas. Alla barn ska klara skolan och nå sin fulla potential.
Allt står och faller med en engagerad och duktig rektor. I Sverige har vi 3 900 rektorer i grundskolan och 1 200 i gymnasieskolan. Skolverkets granskning visar tyvärr att bland dem som var rektorer läsåret 2014/15 är det endast 40 procent som är kvar på samma skola efter tre år. Efter fem år är det bara 20 procent av dem som var rektorer 2014/15 som är kvar på samma skola. Av alla dem som har slutat har 57 procent till och med lämnat yrket och skolans värld.
Vi moderater är övertygade om att ledarskapet i skolan är otroligt viktigt. Vi skrev därför en separat motion om just rektorer och skolledning. Vi borde tala mycket mer om våra rektorer, rektorsutbildningen, behovet av kompetensutveckling och rektorernas arbetssituation. Det är förödande att bara en femtedel av rektorerna är kvar på samma skola efter fem år. Vi behöver stärka våra rektorer och ge dem mandat att leda och leda ordentligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever
När den internationella undersökningen Timss, som egentligen mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap bland elever i OECD, presenterades i höstas fanns även avsnitt med om skolledningen i respektive land. Där finns både intressanta och oroande uppgifter om skolledningen i Sverige jämfört med i andra länder.
Andelen rektorer med det som Timss kallar för den högsta utbildningsnivån är lägre i Sverige än genomsnittet i OECD och EU. I årskurs 4, till exempel, har fyra av tio elever i Sverige en rektor med den utbildning som Timss rankar som den högsta. Snittet i OECD är sex av tio elever. I Finland, där hela utskottet var och tittade på skolor, möter 98 procent av barnen i årskurs 4 en rektor med den högsta utbildningen.
Går man sedan till årskurs 8 är siffrorna ungefär desamma i Sverige: Fyra av tio elever möter en rektor med den högsta utbildningen. Snittet i OECD och EU är högre för den högre årskursen; där har 65 procent av eleverna en rektor med den högsta utbildningen. I skolorna i Finland har 99 procent av eleverna i årskurs 8 en rektor med den högsta utbildningen, jämfört med fyra av tio elever i Sverige.
Kanske, fru talman, borde uppgifterna i Timss få alla partier att vilja diskutera värdet av våra rektorer, rektorsutbildningen, kompetensbehovet och arbetssituationen. Om vi ska åstadkomma en bättre skola, där alla barn kan nå sin högsta potential och lämna skolan med fullständiga betyg, är rektorn nämligen en av de absolut viktigaste nycklarna.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nummer 6.