Fru talman! Vårdnadsbidraget så som Lennart
Rohdin beskriver det hela skulle leda till större
valfrihet för en hel del familjer. Jag har svårt att se
det hela så. Det gynnar inte alla familjer på samma
sätt. De som har låg inkomst kommer naturligtvis
att finna att det är svårt att få något kvar av lönen,
och därför väljer de att stanna hemma fast de
egentligen inte är intresserade av den lösningen.
Däremot är breda lösningar som förkortad
arbetstid eller längre föräldraledighet som gynnar
betydligt fler inte aktuellt från Folkpartiets sida.
Vidare har vi frågan om kvalitetsbedömning. Jag
konstaterar att den är inskriven i förslaget, men den
borgerliga majoriteten har valt att ta bort det
förtydligande som Socialdemokraterna och vi ville
ha. Det kvarstår att den borgerliga majoriteten
inte, liksom beklagligtvis inte heller
Socialdemokraterna, vill ha kvar det akuta
krispaketet. Jag menar att det är för sent att vänta
till våren 1994. Vad kommer regeringen att göra
då? Det blir val till hösten. Inte kommer regeringen
att göra något innan dess. Det är alltså bara att
vänta på ett val, en ny regering och en ny majoritet
som är intresserad av att ta itu med problemen.
Till slut, Lennart Rohdin, vill jag ta upp frågan om
kommunerna och varför de inte kan få ha en plan
över hur nytillkommande daghem skall fungera
inom kommunen. Betyder det, Lennart Rohdin,
att ni är villiga att i en kommun som har full
behovstäckning låta t.ex. Livets ord, som uppfyller
alla krav på lokaler, personal osv., få ta över barn
från kommunal barnomsorg och så småningom
tvinga ett kommunalt dagis att lägga ned? Är det så
ni vill ha det? Är valfriheten för föräldrarna
detsamma som att det enda alternativ som återstår
för barnomsorgen är att ha sina barn på Livets ords
daghem? Det är inte mycket till valfrihet.