Herr talman! En samhällsgemenskap med mång-
fald som grund. Samhället ska utformas så att männi-
skor med funktionshinder blir fullt delaktiga i sam-
hällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och
pojkar samt kvinnor och män.
Ja, det är de mål som vi här i riksdagen har antagit
i den nationella handlingsplanen för handikappoliti-
ken. Hur vi tolkar målen och hur vi anser att vi ska
genomföra dem kan vi ha olika åsikter om.
Vi socialdemokrater är övertygade om att vi blir
mest framgångsrika genom att fortsätta att bygga på
vår generella välfärdspolitik. Alla människor ska få
möjlighet att utifrån sina förutsättningar t.ex. gå i
skolan, arbeta, få sjukvård, ha en rik fritid och utan
förbehåll få existera som de personer de är.
I Sverige har vi, jämfört med många länder, oer-
hört bra levnadsförhållanden. Men trots det finns det
mycket mer att önska. Fortfarande är alldeles för
många bostäder otillgängliga, alldeles för många får
inte ett gott bemötande, alldeles för många arbetsplat-
ser är funktionsovänliga och många fler funktions-
hindrade saknar arbete jämfört med personer som inte
har någon form av funktionshinder.
Det innebär naturligtvis att förutsättningarna för
att nå de handikappolitiska målen är att vi angriper
utmaningarna på alla områden. Det är hela samhället
som är arenan för att miljöer och olika verksamheter
utformas så att var och en kan delta utifrån sina förut-
sättningar. Det kräver allas vårt engagemang, kraft
och vilja att förändra i de olika roller vi har som poli-
tiker, arbetskamrater, arbetsgivare eller kompisar. Det
är inte bara ett fåtal som kan anstränga sig, utan det
måste vi alla göra.
Jag vill påstå att den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken är ett bra verktyg och en bra
bas för att gå vidare.
Den nationella handlingsplanen innebär, herr tal-
man, i korthet att statliga myndigheter bör integrera
handikapperspektivet i sin verksamhet och vara ett
föredöme när det gäller att göra verksamhet, infor-
mation och lokaler tillgängliga. Enkelt åtgärdade
hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde
och på befintliga allmänna platser bör vara eliminera-
de år 2010. Likaså ska kollektivtrafiken vara till-
gänglig till dess. Det satsas också särskilda medel för
kompetensutveckling för personal inom olika sam-
hällsområden kring frågor som rör bemötande av
personer med funktionshinder.
Vi måste fortsätta att bygga ett samhälle som in-
nebär generella lösningar, kompletterat med individu-
ella lösningar. Behovet av särlösningar minskar na-
turligtvis ju mer framgångsrika vi blir i att skapa ett
samhälle som är tillgängligt för oss alla.
Till det har vi också fattat olika beslut, som inne-
bär:
- möjlighet att behålla assistansersättningen efter 65
år
- utökad verksamhet med personliga ombud för
personer med psykiska funktionshinder
- en handlingsplan för hälso- och sjukvården som
innebär mer pengar till bl.a. primärvård och psy-
kiatri
- de s.k. tillgänglighetspengarna som ska korta
väntetiderna till hälso- och sjukvården
- maxtaxa och förbehållsbelopp för personer som
bor i särskilt boende eller som har hemtjänst.
Herr talman! Någon talare sade tidigare att det är
samma motioner och samma yrkanden. Det tycker jag
också att en del av det här är. Jag blir också lite för-
vånad. Det kan bero på att jag upplever att reservan-
terna skriver om det som redan pågår. Det gör att det
blir upprepningar. Jag ska kommentera en del av
reservationerna.
Många av reservationerna handlar om redan pågå-
ende arbete. Jag tycker att reservanterna i flera fall
försöker slå in öppna dörrar.
Folkpartiet skriver t.ex. om hörselhjälpmedel och
avgifter för desamma. Moderaterna skriver om en
hjälpmedelsgaranti tillsammans med flera andra par-
tier. Det Moderaterna däremot inte talar om är vad
som ska garanteras, och framför allt avsätter Mode-
raterna inte en enda krona för att kunna genomföra
det. Det Moderaterna gör i budgeten är att försöka
slingra sig från kostnaderna genom att föreslå ett s.k.
nytt konto, som i själva verket är pengar som används
till elektronisk kommunikation och bilstöd till funk-
tionshindrade personer. Jag tycker att det är skrattre-
tande, med tanke på att pengarna till bilstöd inte räck-
er i dag. Det är inget jag är stolt över, och det är nå-
gonting vi får förbättra. Men det blir absolut inte
bättre därför att man rycker undan de pengarna helt
och hållet och säger att de ska användas till någonting
annat.
Jag tycker att Moderaterna lurar personer med
funktionshinder genom att skriva att man ska göra
någonting, och sedan ser man inte till att det finns
förutsättningar för att kunna genomföra det.
De som följer arbetet i socialutskottet vet att jag
som särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen
att utreda bl.a. hjälpmedelsfrågor. Det är det område
som tas upp i reservationer och motioner. Det är de
förändrade förutsättningarna på hjälpmedelsområdet
genom utvecklingen inom informations- och kommu-
nikationsteknologi samt digital teknik. Det är avgifts-
systemet för hjälpmedel och därtill hörande regler i
hälso- och sjukvårdslagen. Det är gränsdragningen
vad gäller ansvaret mellan individuella hjälpmedel för
personer med assistans och arbetshjälpmedel för
assistenterna.
Herr talman! När det gäller tillgänglighet till ha-
bilitering och rehabilitering delar jag den uppfattning
som många tidigare har uttryckt, dvs. att det är viktigt
att vi får en samordning av insatserna. Regeringen har
också efter tillkännagivande från oss här i riksdagen
gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga detta.
Jag noterar att Moderaterna och Kristdemokrater-
na skriver oerhört tjusigt om rehabilitering i det här
utskottsbetänkandet, samtidigt som man i socialför-
säkringsutskottet föreslår fler karensdagar och beräk-
ning av sjukpenning med två års retroaktivitet. Vem
drabbas negativt av detta? Jo, det är de personer som
ofta är sjuka och t.ex. reumatikern som behöver få
operationer gjorda vid flera tillfällen. Med Modera-
ternas politik sjunker alltså sjukpenningen i takt med
antalet sjukskrivningar. Nej tack, det vill vi inte ha,
för det drabbar naturligtvis dem som allra bäst behö-
ver sjukpenningen.
Moderaterna skriver också i en reservation att
man vill använda civilrättsliga regler för att stärka
den enskildes ställning gentemot myndigheter och
politiska beslut. Samtidigt är Moderaterna starkt
kritiska till den strängare lagstiftningen på tillgäng-
lighetsområdet. För mig blir det motsatsernas politik
- eller är det kanske just så Moderaterna vill ha det?
Tycker Moderaterna att de som orkar och har råd att
processa i domstolarna ska göra det och yrka på ska-
destånd? Men vad hjälper ett skadestånd om man inte
kommer upp till tredje våningen där bästa kompisen
bor, när man inte kan handla en klänning i boutiquen
som ligger en halvtrappa upp eller inte kan åka tun-
nelbana till biografen? Svaret är enkelt: Det hjälper
inte alls utan betonar bara bristen på tillgänglighet.
För mig som socialdemokrat är det självklart att
välja den andra vägen, nämligen att försöka göra
samhället så tillgängligt för alla som det bara går. Vi
väljer att fortsätta att satsa på generella lösningar i
samhället kompletterat med individuella lösningar
som behövs, i stället för att se att det är individen som
är problemet. Det gör vi bäst genom att fortsätta att
ha pengar till de här verksamheterna. Man kan tycka
att det inte är nog, men det kommer naturligtvis inte
att dra undan skattemedel, som Moderaterna gör i
sina budgetmotioner.
Herr talman! I en reservation tar man upp frågan
om anmälningsplikt vid misstanke om missförhållan-
den inom omsorgen om personer med funktionshin-
der. Det är naturligtvis ytterst angeläget att den frågan
belyses ytterligare, och jag vill då i sammanhanget
säga att Socialdepartementet för närvarande bereder
den frågan.
Till sist yrkar jag bifall till förslaget i socialut-
skottets betänkande 7 från 2001/02 samt avslag på
samtliga reservationer och motioner.