Fru talman! Det är riktigt som Hillevi Larsson säger. Den globaliseringprocess som alla länder är inne i ställer krav på att de fackliga organisationerna har rättigheter - det har inte alla - att organisera medlemmar och träffa kollektivavtal runtom i världen och inom EU och att den processen fortgår och att man den vägen skapar en motkraft till kapitalets kraft som rör sig över gränserna.
Därför är det inte minst viktigt att de fackliga organisationerna har rätt att behålla, eller - om man inte har det - rätt att få möjligheter till fackliga stridsåtgärder över gränserna för att solidarisera sig och stödja varandra i varandras kamp.
När arbetena och arbetsplatserna blir globala måste också de fackliga rättigheterna vara det.