Fru talman! Jag skulle inte vilja kalla de forsk-
ningsuppgifter som ministern hänvisar till för entydi-
ga utan ensidiga. Man har ensidigt valt dem som har
en linje och ett resultat som stämmer med den officiel-
la doktrinen om alkoholpolitiken i Sverige. Det finns
andra internationella forskningsresultat.
Man säger att vi vet vilka skador det blir, men det
gör vi inte. Jag vill då ta upp det som socialministern
nämnde nu på slutet, nämligen den kanadensiska
modellen. Där har man släppt det här fritt, ökat för-
säljningsställena, haft en lyckad kampanj, minskat
försäljningen och inte fått fler skador utan färre. Det
är alltså fel att påstå att man kommer i den här situa-
tionen.
Det viktiga, menar jag, är att vi har en alkoholpo-
litik som vi bestämmer själva. Nu hamnar vi i den
situationen att det beror på EG-domstolens utslag
vilken alkoholpolitik vi skall ha. Gör vi klart för oss
att vår alkoholpolitik behöver förändras kan vi själva
formulera den. Jag tror att det är viktigt att inse att
EG-domstolen är självständig och inte mottaglig för
påtryckningar, och då är den här vänta-och-se-linjen
farlig. Om vi vet vad vi vill och inser att vi inte kan
avvika alltför mycket från vår omvärld, som vi får
alltfler och tätare relationer till, måste vi modernisera
vår alkoholpolitik. Då kan vi också formulera en lag
redan nu. Vi behöver inte vänta på att det skall dikte-
ras från domstolen, utan vi bestämmer själva. Då
slipper vi också risken, även om den enligt ministern
är liten, för en oreglerad och fri handel under ett
övergångsskede.
Vi måste då ha en lag som utgår från att producen-
terna får in sina produkter på marknaden, och också
får ut dem till allmänheten, utan att behöva ha den här
monopolsituationen emellan. Då krävs en decentrali-
serad detaljistordning med licensgivning till de seriö-
sa försäljare som finns vid sidan av Systembolaget.
Att köpa vin samtidigt som man köper ost kan inte
vara en orimlig sak i samhället. Jag vill också göra
klart att allmänheten, möjligen till skillnad från riks-
dagsmajoriteten, mycket klart står bakom en sådan
linje, vilket flera opinionsundersökningar har visat.
Därför tror jag att vi kommer dit förr eller senare,
oavsett vad vi gör just nu. Möjligheten att utarbeta en
modern alkoholpolitik ökar också om vi politiker går
före och inte passivt tvingas anpassa oss till beslut
som inte är fattade i riksdagen utan i EG-domstolen.
Jag kan inte förstå att man vill ta risken, även om
man tycker att den är liten, av ett alkoholpolitiskt kaos
genom att hänga kvar vid en politik som jag uppfattar
som förlegad och som inte stöds av det stora folkfler-
talet. Den stöds av organisationer och folkrörelser
men inte av folkflertalet. Jag tycker att allt krut i stäl-
let borde läggas på att utforma en modern informa-
tionsstrategi som den ministern själv har tagit initiativ
till med exempel från Kanada. Här borde verkligen
allt krut läggas för att friheten rätt skall kunna bäras.
Jag tycker därför att det vore rimligt att man före-
lägger riksdagen en lag som gör det möjligt att lugnt
och sansat lösa problemen och samtidigt närma alko-
holpolitiken till vad de flesta tycker i dag är rimligt, i
stället för att stå kvar som något slags ståndaktiga
tennsoldater och försvara någonting som i folkflerta-
lets ögon redan är förlegat och som man inte kan
förstå ju mer man kommer i kontakt med vår närmaste
omvärld - som vi ju faktiskt har ett visst unionsförhål-
lande till.