Hållbart fiske och jordbruk

Fru talman! Det är roligt att jordbruksutskottet

bland alla yrkanden har fastnat för att tillstyrka en

kristdemokratisk motion om att säkerställa resurser

för kalkning. På den här punkten är jag givetvis nöjd

med utskottets betänkande.

Kalkning och åtgärder för att minska övergödning

av sjöar är en typ av åtgärder som måste fortgå i

oförminskad utsträckning. Neddragningen av anslaget

till kalkningsåtgärder har varit oacceptabel. I stället

bör nu kalkningsverksamheten öka för att återställa

skador i sjöar med viss påverkan som i dag inte kal-

kas. Försurning och övergödning är i dag det största

hotet mot den biologiska mångfalden i dessa ekosys-

tem.

Det är därför glädjande att utskottet genom att

tillstyrka en kristdemokratisk motion nu tydligt lägger

fast nödvändigheten av att säkerställa resurser för

fortsatt kalkning. Det är också väldigt positivt att

detta sedan fullföljs i budgetbetänkandet, som vi skall

behandla senare i dag, genom att det tillförs ytterliga-

re resurser.

Fru talman! Strax innan budgetpropositionen pre-

senterades i september lade regeringen fram den sär-

skilda propositionen om hållbart fiske och jordbruk.

Regeringens arbetsmetodik att lägga fram omfattande

särpropositioner samtidigt med budgetpropositionen

är inte speciellt lyckat, eftersom man måste upprepa

sig i de olika motionerna för att få någorlunda helhet i

politiken.

Jag hoppas att man undviker det i fortsättningen.

Förhoppningsvis kommer inte denna regering att

lägga fram någon liknande budgetproposition, utan

det kommer att finnas en annan majoritet vid nästa

tillfälle. Jag hoppas att den majoriteten också undvi-

ker den här typen av olycklig arbetsbelastning.

Jag väljer att här och nu ta den principiella debat-

ten om jordbrukspolitiken, för att sedan i fråga om

budgetbetänkandet mer direkt gå på budgetfrågorna.

Jag vill börja med att upprepa något av vad Krist-

demokraternas representant sade i jordbruksdebatten i

oktober. För framtiden måste slås fast att fortsatt

jordbruksproduktion i Sverige såväl som i övriga EU-

länder är en nödvändighet. Nationellt gäller det såväl

för att målsättningen om att hela Sverige skall leva

skall kunna uppnås som att vi har en fortsatt inhemsk

livsmedelsförsörjning.

Ur ett globalt perspektiv är det långsiktigt nöd-

vändigt att åkermarken i Sverige och Europa finns

tillgänglig för livsmedelsproduktion. Därför är det

också nödvändigt att miljöaspekter vägs in vid en

kommande reformering av jordbrukspolitiken så att

en övergång till miljövänliga och mer ekologiska

brukningsmetoder främjas. Detta kräver också bibe-

hållen åkermark, eftersom en minskad intensitet i

jordbruksproduktionen måste kunna kompenseras

med produktion på mer åkermark.

Fru talman! Jag lyssnade på replikskiftena mellan

Gudrun Lindvall och hennes meddebattörer. Gudrun

Lindvall säger att det här handlar om politik och att vi

skall driva utvecklingen. Det är riktigt - det är vår

uppfattning. Vi skall ha en ökad ekologisk produk-

tion, och vi skall ha mer av miljövänlighet i jord-

bruksproduktionen. Problemet är att om Gudrun

Lindvalls och Miljöpartiets politik, och den teknik

som de framför sin politik med, skulle få ökat ge-

nomslag kommer inte denna omställning. Jag törs

säga att när man använder den typ av överord som

Miljöpartiet använder blir man jordbruksnäringens

dödgrävare. Miljöpartiet måste inse att en förutsätt-

ning för att vi skall ha ett hållbart jordbruk är att vi

har denna produktion över huvud taget. Då kan man

inte lägga fram förslag om att vi skall avveckla jord-

bruket i praktiken. Det är en oseriös hållning, och den

skadar den hållning som de seriösa jordbruksdebattö-

rerna har, som menar att vi skall ha en mer miljövän-

lig inriktning på jordbruket och att vi skall ha en om-

ställning till mer ekologisk produktion. Men Gudrun

Lindvalls agerande försvårar den linjen.

Fru talman! Det går att producera tillräckligt med

livsmedel för en växande världsbefolkning. Förvaltar-

skapstanken måste dock vara vägledande och kortsik-

tiga vinstintressen - som drivit fram odlingssystem

som sugit ur jordens bördighet och orsakat jordero-

sion - måste ersättas med långsiktigt hållbara bruk-

ningsmetoder. Ett uthålligt och hållbart jordbrukssys-

tem bygger på ett kretslopp av näringsämnen och att

organiskt material binder samman markmineralen.

Detta gör att man tar till vara det naturen ger och

förhindrar jorderosion.

En central fråga för EU måste vara att aktivt bidra

till fattigdomsbekämpning och ökad livsmedelssäker-

het i tredje världen. Den gemensamma jordbrukspoli-

tiken inom EU - CAP - kan vara ett instrument i detta

arbete. EU måste också inom övriga internationella

forum, såsom WTO, Världsbanken och IMF, medver-

ka till att ta fram en övergripande strategi för hur de

fattigaste ländernas inflytande skall stärkas. En om-

ställning av det europeiska jordbruket till mer mil-

jövänliga brukningsmetoder och ekologisk produktion

innebär ett minskat tärande på ändliga resurser och är

nödvändig också för solidariteten med tredje världen.

EU skall enligt vår uppfattning bistå u-länder med

en uppbyggnad och en utveckling av ekologisk pro-

duktion. Detta handlar i högsta grad om hållbart jord-

bruk.

Såvitt jag förstår förbereder nu regeringen en pro-

position angående reformeringen av den europeiska

gemensamma jordbrukspolitiken. Jag hoppas att re-

geringen i förberedelsearbetet inför denna proposition

förmår att lämna sin gentemot jordbruksnäringen

ibland något fientliga hållning - detta sagt utifrån ett

hållbarhetsperspektiv. Ett regeringsförslag bör rim-

ligtvis inte vila på den smala majoritet som står bak-

om utredningen om reformeringen av den gemen-

samma jordbrukspolitiken, dvs. Komicap, utan mer ta

fasta på de reservationer som finns bl.a. från oss

kristdemokrater.

Regeringens hittills redovisade strävan att genom

en radikal förändring av CAP avhända Sverige och

Europa stora delar av åkermarken kan inte vara en

långsiktigt hållbar politik. Det är det vi diskuterar i

dag. Vi skall ha en hållbar politik på jordbruksområ-

det. Det kan inte vara långsiktigt hållbart att avhända

oss denna mark, inte minst mot bakgrund av den väx-

ande världsbefolkningen.

Den starka befolkningstillväxten innebär att od-

lingsbar åkermark redan om några årtionden kan vara

en bristvara. Därtill kan läggas verkningarna av en

tilltagande växthuseffekt, som Lennart Brunander

nämnde, problem med jordförstöring och sinande

vattentillgångar.

Man förvaltar inte den globala resurs som åker-

marken utgör på ett riktigt sätt genom att föra en poli-

tik som leder till dess avveckling. Också fortsätt-

ningsvis skall åker- och betesmarker ses som en resurs

i livsmedelsproduktionens tjänst.

Att EU har en gemensam jordbrukspolitik visar på

ett tydligt sätt betydelsen av livsmedelsproduktionen.

Det är också helt nödvändigt att lika villkor gäller för

jordbrukare inom EU-området. En harmonisering av

avgifter och skatter på jordbruksområdet är nödvän-

dig för att svenska jordbrukare skall kunna konkurrera

med andra EU-länder på lika villkor.

Det är bra att Gunnar Björk nu genom sin utred-

ning tydliggjort problemet och anvisat lösningar.

Därmed är också ett av våra krav uppfyllt, dvs. kravet

på en tydlig jämförelse mellan olika länders förut-

sättningar för att bedriva jordbruk.

Det är dock angeläget att riksdagen redan i dag

tydligt slår fast vikten av att långsiktiga och stabila

spelregler skall gälla för dem som arbetar inom jord-

bruksnäringen. Därför yrkar jag under mom. 82 bifall

till motion Jo230, yrkandena 1 och 7.

Jag får påminna om att vi kristdemokrater inte har

någon ordinarie ledamot i jordbruksutskottet, varför

vi får göra våra yrkanden direkt i kammaren. Därför

blir det något fler yrkanden än vad andra gör. Det är

vårt sätt att synas ordentligt i debatten.

Vad gäller Gunnar Björks utredning kan jag på-

minna kammaren om att vi kristdemokrater redan

tidigare föreslagit en likställighet vad gäller energibe-

skattningen för jordbruksnäringen och tillverk-

ningsindustrin. Hade riksdagen gått på den linjen

tidigare hade situationen varit något bättre för jord-

bruksnäringen i dag. Det är ett av de förslag som finns

i Björks utredning och som jag hoppas att regeringen

tar till sig.

Ett antal av våra yrkanden berör den framtida

jordbrukspolitiken. Jag får anledning att återkomma

till detta under våren, eftersom regeringen har aviserat

att man då kommer att lägga fast sin politik definitivt

inför den fortsatta diskussionen om EU:s gemensam-

ma jordbrukspolitik. Jag gör därför inga yrkanden om

detta i denna debatt.

Jag vill kort säga något om befintliga miljöpro-

gram. Vad gäller delprogrammet om resurshushållan-

de i konventionellt jordbruk bör miljöinsatser ersättas

oavsett storleken på berörd areal. Därför stöder jag

reservation 25, som fångar upp vårt motionskrav.

Miljöstöden till kulturmiljövård och biologisk

mångfald skall gagna miljön och ge en rimlig ersätt-

ning till dem som brukar sin fastighet på ett naturvår-

dande sätt. De skall vara enkla och obyråkratiskt

utformade. Här har regeringen och Jordbruksverket

dessvärre krånglat till regelverket på ett många gånger

orimligt sätt. Av den utvärdering som genomförts av

Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikva-

rieämbetet framgår att regelsystemet varit krångligt.

Detta måste nu förändras, så att miljöpoängstöden

utgår generellt och på ett enkelt och mer realistiskt

sätt.

Det handlar också om att få till stånd en förenkling

av regelsystemen inom EU, varför jag under mom. 48

yrkar bifall till motion Jo14, yrkandena 13 och 14,

och till motion Jo209 under mom. 49.

Givetvis kvarstår också vårt krav att regeringen

måste verka för förändrade regler för ekologisk odling

inom EU-länderna för att stimulera denna odling. Jag

avstår från att driva frågan till omröstning och hoppas

att regeringen ändå kan ta till sig den argumentation

som finns i vår motion i denna fråga.

Lika viktigt är att arbetet med det nya miljöpro-

grammet, som skall börja genomföras år 2000, påbör-

jas omedelbart, så att vi från programperiodens början

har ett enkelt, robust system som är lätt att administre-

ra och därmed avsevärt billigare än dagens. Förenk-

lingar kan ske genom att man sammanför och därmed

minskar antalet stöd. Utifrån ett grundstöd för vall

och bete kan man sedan komplettera med tilläggsstöd

för särskilt värdefulla marktyper.

Man måste också göra det möjligt att fasa in

gamla femåriga miljöstöd i det nya programmet. Att

hantera två system blir annars en hopplös uppgift för

dem som skall hantera systemen administrativt.

Moderaterna har i denna fråga krävt en parlamen-

tarisk beredningsgrupp. Det är möjligt att detta kan

sätta fart på det hela, varför vi på denna punkt stöder

reservation 27.

Fru talman! Jag skall så kort ta upp några fiskefrå-

gor. Ett mål för fiskeripolitiken är att skapa förutsätt-

ningar för utveckling av konkurrenskraftiga företag

inom fisket och vattenbruket. Näringen är beroende

av stabila regler och en långsiktig och ansvarsfull

hushållning med fisketillgången, inte minst för att den

biologiska mångfalden skall kunna bevaras. Fisket är

också en viktig förutsättning för levande kustbygd och

skärgård. Detta är några av skälen till att det är nöd-

vändigt att ge goda villkor för fiskenäringen.

EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak inom

ramen för det strukturstöd som kan hänföras till mål

5a - anpassningen av fiskerisektorns struktur.

Det är också enligt kristdemokraternas uppfattning

angeläget att noggrannare undersöka möjligheterna att

bättre utnyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling,

det s.k. 5b-stödet, för fiskeberoende områden.

Det är något defensivt av utskottet att avvisa vår

begäran om att regeringen skall aktivera sig i denna

fråga med hänvisning till att det är ansökningar som

skall ligga till grund för eventuellt stöd. Om man inte

får reda på att möjligheten finns lär inte så mycket

hända. Därför yrkar jag beträffande mom. 23 bifall till

motion Jo14, yrkande 1.

Vi har i vår motion också tagit upp frågor som be-

rör bl.a. överfiskningsproblematiken, utveckling av

selektiva fångstmetoder och fiskeredskap som lämnar

ungfisken kvar och skyddsåtgärder för unika fisk-

stammar. Jag avser dock inte att begära omröstning

om våra yrkanden, eftersom utskottsbetänkandet an-

das en relativt stor samstämmighet i dessa frågor.

Beträffande ersättningsfrågor för skadade fiske-

redskap kan jag säga att vårt krav, som framförts i

motion Jo401, fångats upp i reservation 15, varför vi

vid en eventuell omröstning kommer att stödja den-

samma.

Med detta kan jag säga att jag inte gick över tiden,

fru talman, utan sparade in det som andra har dragit

över.