Herr talman! Jag har en fråga till statsministern.
I statsministerns bok Den som är satt i skuld är
icke fri skriver ministern: Jag växte upp i en tid då
människors tandhälsa fortfarande var ett klassmärke.
De med gott om pengar gick regelbundet till tandlä-
karen och kunde därför för det mesta behålla sina
tänder.
Så var det då, och tyvärr verkar det som om den
tiden delvis är på väg tillbaka. Hur många som inte
går till tandläkaren fast de behöver det finns det ingen
undersökning om, men vittnesmålen från dem som
har fått avslag hos socialförvaltningen på en begäran
om att få hjälp med att laga sina tänder blir fler och
fler, och det är oroväckande.
Min fråga till statsministern blir: Är det inte risk
för att tandstatusen blir en klassfråga igen, om ingen-
ting görs?