Herr talman! Vi ska inte älta längre det här med
forskning och utveckling. Att vi har en mycket hög
siffra på forskning och utveckling beror ju på att
forskning och utveckling framför allt ligger i stora
företag, och de stora företagen har än så länge valt att
lägga sina utvecklingsavdelningar i Sverige. Men vi
har sett en tendens att flytta ut. Risken är ganska stor
för det när forsknings- och utvecklingsinsatserna är så
koncentrerade till just storföretagen.
Men egentligen är vi ju här för att prata småföre-
tag.
Jag vill gärna gå in på det här med såddfinansie-
ringen. Jag delar näringsministerns uppfattningen att
det är en av de mest avgörande faktorerna för att vi
ska få i gång fler små företag. Det måste alltså löna
sig mer att starta företag. Vi kommer in på det i nästa
debatt när vi ska prata skatter, så det är ingen idé att
prata detaljer här.
Men jag vill ändå ta upp en princip: Regeringen
måste, när man sedan ska sätta sig ned och besluta
om hur skatterna ska kunna göras lägre för småföre-
tagen, också tänka på att ägarna av småföretagen är
väldigt viktiga. Vi har en ganska bra beskattning av
företag, men det är ägandet som är den springande
punkten när det gäller småföretagen och möjligheten
att få tag i såddkapital. Mycket av såddkapitalet finns
ju hos s.k. kompetent kapital eller företagsänglar, dvs.
personer som har tjänat pengar och har kunskap och
som kan vidareförmedla detta till nya, oerfarna före-
tagare. Som skattesystemet i dag är utformat behand-
las inte i den bemärkelsen aktiva ägare likadant som
passiva ägare på börsen. Jag hoppas verkligen att
näringsministerns ord väger mycket tungt i Finansde-
partementet. Det intrycket har jag inte alltid när jag
diskuterar med finansministern, men det är en annan
sak.
Man måste också tänka på att det utländska kapi-
talet uppmuntras av många, framför allt av regering-
en. Det är bra att det kommer utländskt kapital till
Sverige. Det tycker jag också, men då måste man ju
ha ungefär samma villkor för ägande. Som det nu är
uppmuntrar man utländska kapitalister, men än så
länge uppmuntrar man inte svenska kapitalister. Be-
skattningen av svenska kapitalister är väldigt tuff. Jag
kan bara peka på förmögenhetsskatten, som är en av
de skatter, tillsammans med reglerna för såddfinansi-
ering, som är de viktigaste att få bort. Grunden för
såddfinansieringen finns hos förmögenheter. Beskat-
tas då de så blir ju kapitalet för såddfinansiering
mindre. Dels skulle tillgången på kapital öka om
förmögenhetsskatten kom bort, dels incitamentet att
satsa pengarna och ha ägandet i Sverige. Det är alltså
väldigt viktigt med beskattningen för att få i gång
såddfinansieringen.
Det finns en viss såddfinansiering för tekniktunga
företag. Ofta är det män som driver dem, och det är
män som har kapitalet i Sverige än så länge. Däremot
när det gäller småföretagande, där inte så väldigt
tekniktunga projekt är involverade, är det ofta så att
man måste lita mer på den enskilda människan. Då
kommer såddkapitalet i form av privat kapital hos
vänner, bekanta och familjen. Där har vi också en
väg. På det viset kan vi också öka tillgången till
såddkapital, nämligen genom att inte beskatta privat
kapital så mycket. Det finns mycket som skulle kunna
göras bättre.
Jag vill därför också bara slutligen fråga närings-
ministern: Finns det några åtgärder som näringsmi-
nistern är beredd att vidta för att minska beroendet av
institutionerna för såddfinansieringen och öka möj-
ligheten för privat såddfinansiering?