Fru talman! I dag ska jag inte prata om lekens betydelse för barns lärande och utveckling, individuella utvecklingsplaner eller för den delen genusmedvetna pedagogers värde i förskolan - som jag annars brukar göra i mitt jobb som just förskollärare. I dag ska jag vara Marie Engströms ersättare, och då handlar det om skatter. Förvisso kan man se att dessa två helt olika områden påverkar varandra.
Fru talman! Betänkandet om motioner från den allmänna motionstiden innehåller en lång rad olika skattefrågor. Jag ska ta upp några saker som vi i Vänsterpartiet har i våra reservationer.
Sveriges ekonomi påverkas alltmer av en fortgående internationalisering. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar. Dessa faktorer påverkar underlaget för de enskilda skatterna - skattebaserna. Den ökade internationaliseringen bidrar också till att olika länders förutsättningar, exempelvis skattenivåer, jämförs i högre utsträckning än tidigare. Olikheter i skatteupptag kan avspegla olika ambitionsnivåer i välfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara ett uttryck för att en förmån i ett land kan hanteras som en skattereduktion, medan den i ett annat land kan vara en skattepliktig ersättning. Det senare är vanligt bland annat i Sverige.
Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, att trygga välfärden och att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Vi vill därför bygga vidare på den modell som Sverige har valt för att organisera och finansiera den generella välfärden, och samtidigt ta hänsyn till kvinnors och mäns olika ekonomiska förutsättningar.
I Sverige har vi hittills betalat en stor del av våra välfärdssystem via skatterna. Vi har valt att ha offentliga socialförsäkringssystem i stället för privata. I Sverige är dessutom många av transfereringarna skattepliktiga, till exempel sjukförsäkringen. Vi har bidrag på områden där andra länder har skatteavdrag, exempelvis när det gäller barnbidraget.
Detta bidrar till att den svenska skattekvoten är högre än i andra länder med liknande storlek på offentlig sektor. Inom OECD har man uppmärksammat problemen med att göra jämförelser mellan länder, och man arbetar med att hitta metoder som ger bättre jämförbarhet. Vänsterpartiet vill, som jag nyss nämnde, bygga vidare på den modell som Sverige hittills har haft för att organisera och finansiera den generella välfärden. I det sammanhanget är det viktigt att hitta en långsiktig och varaktig finansiering.
Vänsterpartiet menar därför att välfärdsåtagandena redan nu måste diskuteras ur ett långsiktigt perspektiv. Med en oförändrad ambitionsnivå för offentliga åtaganden stiger utgifterna från år 2015 och framåt som en följd av att andelen äldre ökar.
Skattebasutredningen kom för några år sedan fram till att det finns förutsättningar för att bibehålla välfärden på dagens ambitionsnivå - i vart fall på medellång sikt. Breda och stabila skattebaser kommer att bli nödvändiga, menade man. Utredningen ifrågasatte skatteavvikelser och förespråkade mer generella system.
Det som det svenska folket hittills har sett av alliansens skattepolitik går dock stick i stäv med breda, stabila skattebaser och restriktivitet med skatteavvikelser. Högeralliansen är till exempel på väg att rasera skattebaser och har redan infört högre skatt för arbetslösa och pensionärer jämfört med för dem som arbetar. I det senare fallet handlar det om en kraftig skatteavvikelse, men även om en bestraffningspolitik som vi kraftigt tar avstånd från. Var finns medmänskligheten i denna politik? Var finns solidariteten med dem som har oturen att drabbas av arbetslöshet?
Det är fråga om en ren och skär bestraffningspolitik som vi inte anser hör hemma vare sig i vår skattelagstiftning eller i svensk arbetsmarknadspolitik. Lika stora inkomster ska beskattas med samma summa oavsett om de kommer från en anställning, från pensionssystemet eller från arbetslöshetsförsäkringen!
Högeralliansen är i sin iver att snabbt sänka skatter på väg att förstöra några av de viktigaste grundbultarna, som det funnits en relativt stor samsyn om, i det hittillsvarande skattesystemet.
Fru talman! Jag kan inte komma fram till något annat än att den nuvarande regeringens skattepolitik är kortsiktig i förhållande till de krav som de kommande decennierna ställer på våra välfärdssystem.
Mot bakgrund av vad som nyss har sagts är det dags att genomföra en ny översyn av skattesystemet. Majoriteten av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt. Jag menar att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. Det är en viktig fördelningspolitisk åtgärd.
I likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets budgetmotion anser jag att det är nödvändigt att i samband med den översyn av skattesystemet som vi anser vara nödvändig ta fram en modell som har en klar fördelningspolitisk profil för beräkning av inkomstskatt. I en sådan översyn bör utformningen av dagens LO-puckel ifrågasättas, dels för att den inte gynnar de inkomstgrupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter.
Vi vill också begränsa avdragsrätten för pensionssparande vid högre inkomster. I en översyn av skattesystemet måste också den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen ingå. Reglerna behöver förenklas och likformigheten och neutraliteten i beskattningen öka.
Vidare anser jag att skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män måste beaktas i en kommande översyn av skattesystemet.
Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer men väljer här att yrka bifall till reservation 1.
I detta anförande instämde Egon Frid (v).