Fru talman! Det var roligt att också en socialde-
mokrat har anmält sig till debatten. Det är ändå fråga
om sju reservationer.
Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 un-
der mom. 1 och reservation 2 vid mom. 11.
I den första reservationen tar man upp problemet
med att sitta på två stolar samtidigt. Jag vet att det
finns en del riksdagsledamöter som arbetat på den
talangen, men när det gäller att fördela och arbeta
anser Miljöpartiet att det har sina fördelar att inte
samma myndighet har att utöva tillsyn och upphandla
tjänster och själv utöva samma verksamhet.
Viss renodling har redan påbörjats i och med att
Historiska museet och Riksantikvarieämbetet tog ut
skilsmässa i år. Starka principiella skäl talar för att
även UV och Riksantikvarieämbetet bör separera.
Dagens dubbelroller där samma myndighet fattar
beslut och har tillsyn över kulturmiljövården samti-
digt som den själv deltar i arkeologiska undersök-
ningar verkar inte helt sund. Därför vill vi att det skall
tillsättas en utredning som undersöker vilken betydel-
se en separation skulle medföra. Vi vill alltså inte
föregripa utredningen, utan vi vill att det skall tillsät-
tas en utredning som blir färdig samtidigt som den
andra utredningen. Jag vet inte om Marianne Anders-
son förstod mig här. Vi vill alltså inte föregripa ut-
redningen. Det är jättekul att Centern står bakom den
här reservationen.
Fru talman! Som det är i dag uppstår det otrevliga
situationer som t.ex. i Uppsala där ett personligt
ställningstagande hos en myndighet mot privat arkeo-
logi misstänks ligga bakom ett avslag på att anlita en
fristående arkeolog. Det skall inte behöva förekomma
misstankar av den här typen, vilket inte heller behövs
om man renodlar rollerna. Om nu någon förhastat tror
att det går att bli rik på arkeologiska utgrävningar är
man inne på fel tankegångar. I dag finns det en fristå-
ende arkeologikonsult, så det är inte precis någon
överhettad marknad. Kvalitet, kompetens och seriosi-
tet skall ligga till grund vid anbudsförfarande, dvs.
samma regler gäller för alla.
Fru talman! Så över till våra fantastiska skutor och
de eldsjälar som vårdar och bevarar dem för oss och
för framtiden. Här vill vi också renodla och föreslår
att stödet till de kulturhistoriskt intressanta segelfarty-
gen skall fördelas direkt över ett särskilt anslag i
statsbudgeten. I dag har Statens sjöhistoriska museum
att avsätta en halv miljon kronor till skutstöd varje år.
Pengarna skall tas från överskott som museet förvän-
tas få från det helt avgiftsfinansierade Vasamuseet,
även om inte Vasamuseet har något överskott. Det är
säkert att det är så, även om man inte tror det.
Men vän av ordning inser raskt att detta är ett ex-
tremt dåligt tricksande. I likhet med Marinmusei-
kommitténs förslag i betänkandet Nya samverkans-
former inom den sjöhistoriska museiverksamheten vill
Miljöpartiet m.fl. partier här att man skall inrätta ett
särskilt anslag till de värdefulla segelfartygen. Det är
bara Centern och socialdemokraterna som inte vill
det. Vi vill alltså ha ett s.k. skutanslag i stället för att
en del av Vasamuseets intäkter används.
Vår förhoppning är regeringen kommer tillbaka
till riksdagen med ett sådant förslag, och varför då
inte passa på att se över även stödets omfattning? I
Norge sköter man sina skutor mycket bättre än vad vi
gör här och man ger rikligt med statligt stöd. Jag
tycker att det är pinsamt att påpeka att våra kuststäder
med sin sjöfart står för en stor del av Sveriges histo-
riska utveckling. I dag förutsätter de gamla skutornas
skötsel kommersiella intäkter, och det är inte speciellt
bra.