Herr talman! Jag var också med på Vattenfalls
bolagsstämma. Jag kan konstatera att Hanna Zetter-
berg fick svar på sina frågor. I samband med bolags-
stämman uttalade hon inte heller annat än hon hade
fått svar på dem.
Miljöministern var ju inte där, men hon kan ändå
informera Hanna Zetterberg om att Vattenfall är ett
bolag som enligt riksdagsbeslut skall bedriva en af-
färsmässig verksamhet på affärsmässiga grunder.
Miljöministern kan också informera Hanna Zetterberg
om att riksdagen inte styr med vinkar, utan med lag.
De siffror Eva Goës tog upp tidigare var sam-
manställningar ur tre olika forskningsförsök att värde-
ra externa effekter. Hon nämnde själv vilka det är;
Externprojektet, EU-kommissionens projekt, ett
forskningsprojekt som leds av US Department of
Energy och en studie beställd av New York State.
Sammanfallande för alla dessa undersökningar av
olika energislags externa effekter är att kärnkraft,
vind- och vattenkraft, men även naturgas, har påfal-
lande låga externa kostnader. Det beror på att man har
tittat på radioaktiva utsläpp, kväveoxider, svavel, stoft
och kolväten medan man har exkluderat växthuseffek-
ten.
Skälet är naturligtvis att växthuseffekten är det
som är det metodologiskt svåraste att värdera. Om
man skulle inkludera även den effekten, vilket man
givetvis bör göra, kommer naturligtvis biomassa att
bli mycket mer konkurrenskraftigt i sammanställning-
arna. Naturgas kommer att bli mycket sämre. Kärn-
kraft, vind- och vattenkraft kommer fortfarande att ha
de bästa värdena.
Miljöministern har i sitt interpellationssvar ganska
utförligt beskrivit alla de svårigheter som är förknip-
pade med att göra denna typ av studier. Jag har inga
invändningar mot de beskrivningar som görs i svaret.
Däremot reagerar jag när jag tycker att det andas en
viss negativism emot att ansträngningar görs att för-
söka värdera de externa kostnaderna. Där har jag en
annan uppfattning, och menar att detta är synnerligen
lovvärda studier. Vi har från svensk sida all anledning
att medverka till de ansträngningar som görs i Extern-
projektet inom EU-kommissionens ram. Alla sådana
här studier och forskningsansträngningar bidrar, trots
de svagheter som finns, trots de värderingsproblem
som finns och trots de jämförelsesvårigheter som
uppstår till vår kunskap om vilka effekter använd-
ningen av olika bränslen i energisystemet har.
Vill vi i en framtid se till att i högre grad styra
med miljöavgifter? Jag vänder mig även där emot
miljöministerns svar. Våra energiskatter är i dag i
huvudsak fiskala och inte i huvudsak styrande mil-
jöskatter. Men ambitionen är att de skall bli det. Om
vi på ett rättvisande sätt skall kunna beskatta påverkan
på vår miljö behöver vi skaffa oss ökade kunskaper
och instrument för att på ett någorlunda rättvisande
sätt värdera de externa effekterna.