Herr talman! Nivån på mervärdesskatten och det
totala skatteuttaget är högre i Sverige än i de flesta
andra industriländer. Det hänger naturligtvis ihop
med de höga välfärdspolitiska ambitioner som vi har i
vårt land. Skatternas främsta syfte är ju att finansiera
välfärden.
Under förra året drog mervärdesskatten in ca
190 miljarder kronor till statsbudgeten. I år beräknas
den dra in ca 200 miljarder kronor. När vi nu ska
debattera allmänna motioner om mervärdesskatt är
det viktigt att vi har det i åtanke. Skatter och välfärd
är två sidor av samma mynt.
Vi socialdemokrater är alltid redo att förändra och
förbättra, så också inom mervärdesbeskattningsområ-
det. Som bekant har regeringen tillsatt ett par utred-
ningar som berör momsområdet. Under 1999 tillsattes
en särskild utredare för att göra en översyn av regler-
na om skattskyldighet i mervärdesskattelagen, och
under 2000 tillsattes den s.k. Skattebasutredningen
med uppgift att lämna en samlad bedömning av inter-
nationaliseringens betydelse för svenska skattebaser
och framtida skattestruktur.
För oss socialdemokrater är det viktigt att vi får en
samlad bedömning av hur den svenska skattestruktu-
ren bör vara utformad i en värld med internationalise-
rade marknader för varor, tjänster och produktions-
faktorer, samtidigt som de välfärdspolitiska ambitio-
nerna bevaras på dagens nivå.
Herr talman! Det är riktigt, precis som Catharina
Hagen påtalar i sin reservation, att Sverige, jämte
Danmark, har den högsta mervärdesskatten i Europa.
Det hänger ihop med det jag sade tidigare, nämligen
att Sverige har höga välfärdspolitiska ambitioner.
Moderaterna hävdar att den högre svenska momsen
ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska
företag och menar att problemen ökar efterhand då
den inre marknaden utvecklas. Därför vill Moderater-
na ha en allmän sänkning av momsen till europeisk
nivå, dvs. till en mer konkurrenskraftig nivå, som de
skriver i sin reservation.
Låt mig då fråga Catharina Hagen vilken europe-
isk nivå Moderaterna menar. I de stora länderna i
Europa uppgår den normala momsen till 19,6 % i
Frankrike, 20 % i Italien, 17 ½ % i Storbritannien och
16 % i Tyskland. Hur mycket vill ni moderater sänka
den generella mervärdesskatten? Är det till den itali-
enska nivån, eller är det kanske till den tyska nivån?
Det skulle vara intressant om Catharina Hagen i sin
replik lite senare kunde svara på det. Ännu mer in-
tressant vore det om Catharina Hagen också kunde
redovisa hur stort bortfallet skulle bli för statskassan
med Moderaternas sänkningsförslag. Jag skulle också
vilja veta hur ni moderater tänker finansiera bortfallet
från statskassan.
Herr talman! Momsfrågorna är en del av den to-
tala skattepolitiken och också en del av synen på
välfärden och dess finansiering. Momsen ger i dag,
som jag sade tidigare, ca 200 miljarder kronor till
statskassan. Momsen är ju en oerhört viktig inkomst-
källa för att betala verksamheterna i vår gemensamma
sektor. Om nu Moderaterna föreslår en omfattande
sänkning av mervärdesskatten, menar jag att det är
oansvarigt om man samtidigt inte visar på i en analys
vad sänkningen innebär och inte redovisar konse-
kvenserna. Det ska bli väldigt intressant att få höra
Catharina Hagen i sin replik tala om vilken europeisk
momssats som gäller. Det är först då vi kan titta på
konsekvenserna av inkomstbortfallet.
Moderaterna påtalar att det är konkurrensnackde-
lar för svenska företag som föranleder förslaget till
sänkt generell moms. Men har Catharina Hagen och
hennes kamrater någonsin funderat över de konkur-
rensfördelar som den svenska välfärden faktiskt ger?
Det är ingen hemlighet att Moderaternas lösning på
alla problem är sänkta skatter. Catharina Hagen och
hennes kamraters inställning i frågan är föga överras-
kande.
Herr talman! Som jag tidigare sade är vi social-
demokrater villiga att förändra och förbättra mervär-
desskattesystemet, men det kan vi göra först efter det
att ordentliga analyser och utredningar har genom-
förts så att vi vet vad vi gör och vad detta innebär.
Vi socialdemokrater är öppna för alla tänkbara
förändringar som förbättrar systemet och gör det mer
överskådligt och mer rättvist. Men jag vill dock slå
fast att vi inte är beredda att genomföra ofinansierade
skattesänkningar som riskerar de välfärdspolitiska
ambitionerna.
Utifrån vår vilja att förändra och förbättra mer-
värdesskattesystemet menar vi, precis som de andra
partierna i utskottet, att regeringen bör se över till-
lämpningsområdena och analysera avgränsningspro-
blemen vad gäller vissa varor och tjänster inom det
lågbeskattade området. Det är uppenbart att den am-
bition som förelåg vid 1990 års skattereform om en
enhetlig och neutral mervärdesskatt som omfattade i
princip all omsättning av varor och tjänster inte har
lyckats uppfyllas. Syftet var, som bekant, att skapa ett
så enkelt system som möjligt genom att göra beskatt-
ningen praktiskt taget generell. Men under det senaste
årtiondet har flera förändringar gjorts inom mervär-
desskattens område, främst genom vårt inträde i EU.
År 1994 skedde en långtgående anpassning till
EG:s mervärdesskatteregler, och år 1997 trädde yt-
terligare anpassningar inom utbildning, kultur och
idrott i kraft. Under senare år har vi i riksdagen fattat
vällovliga beslut om att t.ex. sänka mervärdesskatten
på inträde till djurparker och om sänkt moms på
böcker och tidskrifter.
Olika differentieringar av mervärdesskatten kan
vara motiverade av fördelningspolitiska, kulturpoli-
tiska och branschekonomiska skäl, men systemet har
kommit att bli alltmer svåröverskådligt och krångligt.
Gränsdragningsproblemen blir mer och mer uppenba-
ra, och systemet framstår i många fall som svårbe-
gripligt, godtyckligt och orättvist. Utskottets leda-
möter uppvaktas ständigt av nya grupper och bran-
scher som vill ha sänkt moms. Det anordnas kam-
panjer, demonstrationer och upprop för att just den
egna verksamheten ska innefattas i det lågbeskattade
området. Det kan handla om allt från försäljning och
inköp av konst, dansbandsarrangemang över till en-
tréavgifter vid nöjesparker och science center. Det är
därför mycket glädjande att ett enigt utskott uppdrar
åt regeringen att se över tillämpningsområdena och
analysera avgränsningsproblemen vad gäller vissa
varor och tjänster inom det lågbeskattade området.
Herr talman! Kristdemokraterna oroar sig för situ-
ationen på hyresmarknaden. Boverket har konstaterat
att enligt de boende är hyrorna för höga, och samti-
digt finns det inget incitament för nyproduktion efter-
som hyrorna då blir för låga. Enligt Boverket ser de
privata företagen inte tillräcklig lönsamhet i byggan-
det medan de kommunala bolagen är mer intresserade
av god balans än av investeringar. Kristdemokraterna
menar att eftersom hyresboendet är tjänsteintensivt
och därmed högt beskattat är det de som har det eko-
nomiskt sämst ställt som missgynnas. Utifrån den
bakgrunden argumenterar Kenneth Lantz för att
momsen på fastighetsförvaltning bör sänkas så att
hyresgästernas möjligheter till självförvaltning kan
öka.
Jag tycker att det är ett vällovligt initiativ från
Kristdemokraterna att oroa sig för situationen på
hyresbostadsmarknaden, men jag tror faktiskt inte att
det är självförvaltning och en sänkning av momsen på
fastighetsförvaltningen som löser hyresboendets di-
lemma. Utskottsmajoriteten är inte beredd att slopa
beskattningsregeln för fastighetsförvaltningen efter-
som den ordning vi har syftar till att förhindra kon-
kurrenssnedvridande effekter.
För att bemöta Kristdemokraternas oro något vad
gäller hyresboende vill jag helt kort nämna att reger-
ingen i år har infört ett tillfälligt investeringsbidrag
just i syfte att främja nyproduktionen av hyreslägen-
heter, särskilt i tillväxtregionerna.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i be-
tänkandet och avslag på samtliga reservationer.