Herr talman! Min avsikt är egentligen inte att
polemisera med det som Ivar Virgin har sagt.
Mycket av det kan jag hålla med om. Men jag blir
en aning orolig av själva andan i anförandet. Det
låter på något sätt som: Ja, nu har vi uppnått det
här förhandlingsresultatet. Det är bra. Nu sitter vi
nöjda i Sverige.
Jag menar att miljöarbetet aldrig får stanna. Vi kan
aldrig slå oss till ro och säga: Nu när vi har uppnått
det här så är det bra. Jag skulle önska att
jordbruksutskottets vice ordförande kunde vara
litet mer framåtsyftande, litet mer krävande, litet
tuffare, om jag säger så. Det kanske går bra att ta
lektioner av Jan Jennehag, som miljöministern
tyckte var krävande. Jag skulle som sagt gärna se
litet mer framsynthet från den kanten.