Fru talman! Regeringen är utomordentligt angelä-
gen om att vi gemensamt skall kunna leva upp till
intentionerna bakom denna utmärkta reform. Det
händer ofta med nya regler att man hittar små ofull-
komligheter när de har varit i kraft ett tag. Det gäller
särskilt när man, som i detta fall, varit angelägen om
att få mindre av detaljreglering och ett större antal
skogsägare.
De ändringar som vi med en viss hastighet gjorde
före jul i förordningen var, som Ingvar Eriksson sä-
ger, avsedda att komma till rätta med ett missbruk.
Jag tror att den fråga som jag anar bakom den nu
ställda kan hanteras på många olika sätt. Bl.a. finns
det en generell möjlighet för Skogsvårdsstyrelsen att
göra undantag, om den finner att ransoneringsbe-
stämmelserna i ett sådant här fall inte skall gälla.
Vi litar i detta avseende på Skogsdstyrelsen. Vi
håller naturligtvis också själva i så stor utsträckning
som möjligt ordning på utvecklingen och underrättar
oss om vad som sker. Vi har inte fått några alarme-
rande rapporter i detta sammanhang. Jag hyser gott
hopp om att vi skall kunna leva upp till reformens
intentioner.