Herr talman! Jag tror att de som bäst känner till Sverigedemokraternas utbildningspolitik är sverigedemokrater. Vi föreslår inte att de treåriga gymnasieprogrammen ska göras om till tvååriga; vi har inte sagt det.
När man införde de treåriga yrkesprogrammen sa vi att det skulle finnas en möjlighet att hoppa av efter två år och att det sedan skulle finnas ett tilläggsår – just för att det också är många skoltrötta som läser på de här yrkesprogrammen och som kanske inte är i behov av för mycket teori.
Vi har varit kritiska till att man har teoretiserat för mycket, men det är inte det diskussionen handlar om. När vi pratar om tvååriga gymnasieutbildningar är det för den grupp elever som inte är behöriga till nationella program och som i dag sugs in i olika typer av introduktionsprogram. De kanske inte ens går där utan försvinner ut i det kommunala uppföljningsansvaret.
För dem måste det finnas något annat. De har inte kapacitet att tillgodogöra sig de vanliga yrkesprogrammen eftersom dessa har teoretiserats. Då måste vi ha någon annan form av utbildning för dessa elever. Då säger vi att korta yrkesprogram, på två år, skulle vara lämpliga så att de kan göra sig anställbara och få ett jobb. Prio nummer ett för oss sverigedemokrater är att man har ett utbildningssystem som faktiskt leder till att folk får jobb och inte till att de lullar runt i ett kommunalt uppföljningsansvar eller på bidrag eller vad det nu är för någonting.
Man ska jobba och göra rätt för sig. Då måste vi också möta de behov som finns.
Svenskt Näringsliv kan ha synpunkter på hur lång en sådan här utbildning ska vara. Men det handlar alltså inte om elever som har förmåga att tillgodogöra sig teoretisk undervisning på gymnasiet. Det handlar om en grupp elever som annars försvinner ut i tomma intet och som inte har någon möjlighet att göra sig anställbara. Det här värnar vi sverigedemokrater om.
(Applåder)