Herr talman! Vi kanske ska återföra diskussionen till att också påpeka att ISDS är viktig och också någonting som är positivt för våra svenska företag som behöver ett skydd och inte bara diskutera de negativa effekter som Annika Lillemets redan har beslutat finns innan vi ens har ett förslag på bordet.
Men jag vill påpeka att regeringen är tydlig med att ISDS inte får inskränka på vår demokrati eller vår möjlighet att lagstifta. Staters rätt att lagstifta om allmännyttiga ändamål som miljö och hälsa får inte urgröpas. Det är viktiga frågor som regeringen tar på stort allvar. Samtidigt måste också en investerare åtnjuta rättssäkerhet, annars blir det inga investeringar.
Vi stöder, som jag har nämnt, därför EU:s strävan att nå rätt balans i TTIP mellan skyddet för investerare och staters rätt att lagstifta. Just nu är det föremål för offentliga konsultationer, och vi får helt enkelt se vilket förslag som kommer på bordet.
Även för länder som USA, som har väl utvecklade rättssystem, behövs ISDS i någon form därför att det amerikanska rättssystemet inte tillåter utländska företag att väcka talan vid dess domstolar med stöd av internationella avtal. USA har inte heller förbud mot diskriminerande lagstiftning, vilket i stället skulle kunna bli en skyddsprincip som skulle kunna verkställas enligt TTIP. ISDS i TTIP kan komma att bli en global förebild för andra investeringsavtal och stödja EU:s strävan att ha med investeringsskyddsregler i avtal med länder som har osäkra rättssystem.
Vi bör också se till att svenska investerare behandlas lika som investerare från andra stater, till exempel Sydkorea och Japan som USA har ingått eller avser att ingå frihandelsavtal med och som ger tillträde till ISDS.
Jag skulle vilja fråga Annika Lillemets om hon kan ge mig ett enda tydligt exempel på att det har varit bra för ett land att inte ha frihandel. Det stämmer mycket riktigt att detta är större än ett frihandelsavtal. Det är ett partnerskapsavtal. Vi ser fortfarande exempel på höga tullar inom vissa områden mellan EU och USA. Det stämmer, som Annika Lillemets också säger, att det inom vissa områden är ganska låga tullar.
Men att förenkla och underlätta för handel är inte bara en fråga om tullar, utan det är fråga om så väldigt mycket mer. Det är precis det som vi nu försöker få ordning på i detta avtal mellan EU och USA, alltså att vi ser till att erkänna varandras standarder och att vi tar bort onödig byråkrati och onödigt krångel som vi har i dag. Detta är en av de allra viktigaste åtgärderna för att kunna öka vår export. Ett avtal beräknas kunna öka svensk export till USA med 17 procent eller mer.
Annika Lillemets och Miljöpartiet talar gärna om välfärden men inte om att det är export och handel som möjliggör för välfärdssatsningar. För att maximera vinsterna för det svenska välståndet måste vi helt enkelt fokusera på avtal som ger störst utväxling för vår utrikeshandel.
USA är Sveriges största exportmarknad utanför Europa. Även om jag var inne på att de största vinsterna i termer av bnp kommer av att eliminera icke-tariffära - det vill säga icke-tullar - handelshinder, och även om tullarna generellt är låga, är handeln så stor att det ändå blir betydande summor som går till spillo.