Herr talman! Fördragsprocessen är ganska komplicerad, inte minst sedan vi fått två nej-röster, i Frankrike och Nederländerna. Samtidigt har vi ett Storbritannien där åtminstone allmänheten är rätt skeptisk, ett Tjeckien med en president som tycker att vi ska gå tillbaka till Maastrichtfördraget och ett Polen, där man skriver sin egen version av fördraget. Nu håller tydligen också Miljöpartiet på och skriver på en egen version. Jag vet inte om det är riktigt rätt väg att gå om då även alliansregeringen ska skriva en egen version av fördraget, även om jag naturligtvis med stort intresse ska läsa Miljöpartiets konstitutionella fördrag så att vi kan ta ställning till det.
När det gäller Sveriges ståndpunkt i sak är det klart att vi måste ha en uppfattning av substans. Det är den processen som nu ska starta. Vi ska snart ha en stor EU-debatt i riksdagen, och jag kan hänvisa till den. Då kommer vi att ta upp mer substantiella punkter. Då har vi självklart också en ambition att det ska finnas en bred enighet. Det brukar vi eftersträva i frågor av grundlagskaraktär, och det får man väl säga att den här frågan är.