Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi har fått den här möjligheten att diskutera en av de stora frågorna nu och givetvis framåt i valrörelsen, nämligen ungdomsarbetslösheten.
Det pågår en debatt ute i Europa om det åldrande Europa. Hur ska vi kunna klara framtidens försörjning med den ålderspyramid som vi ser växa fram? För de många ungdomar som kanske ser det här, som tar del av diskussionerna och som själva står i arbetslöshetsköerna kan den diskussionen framstå som något egendomlig. Varför diskuterar man problemet med att få fram arbetskraft när tiotusentals ungdomar i Sverige och miljoner på den europeiska kontinenten inget hellre vill än att jobba? Men regeringarna skapar på olika sätt med felaktig politik alltför dåliga förutsättningar för de jobben.
Jag har själv i Europarådet förra året presenterat en bred översikt över ungdomsarbetslösheten i Europa. Det är skrämmande läsning - en berättelse om hur miljoner ungdomar bara vill en sak, nämligen att få en bra utbildning, att kunna göra sin entré i vuxenvärlden och att kunna försörja sig.
Sverige utgör som sagt inget undantag. Man kan alltid diskutera detaljer om någon procent hit eller dit. Men den stora bilden är densamma; vi har katastrofalt hög ungdomsarbetslöshet även i vårt land trots att ekonomin går för fullt. Just på den punkten brukar statsråden vara väldigt intresserade av att tala om hur bra det går för Sverige. Men i detta välgående Sverige har ungdomarna mycket svårt att komma in.
Det finns, herr talman, som jag uppfattar det fyra grundbultar för att man över huvud taget ska lösa de här frågorna och ge förutsättningar att förbättra situationen. Det är inte att hoppa in med
ad hoc
-lösningar, att ha en samlad bild på ungdomsvärlden och att presentera utspel fem månader före valet. Det är ganska symtomatiskt att den samlade bilden på hur ungdomar har det kommer fem månader före valet, när det förmodligen blir lite för hett under fötterna för Socialdemokraterna.
Det finns fyra grundbultar som jag tycker är helt avgörande.
För det första måste ungdomsskolan ge unga människor en bra grund att gå vidare. Där har alltså regeringen brustit kolossalt. Jag kommer tillbaka till det.
För det andra måste man ha ett blomstrande näringsliv, som sjuder av aktivitet, inte minst bland de mindre företagen. Många nya företag ska startas och befintliga företag växa. Det är helt avgörande för att unga människor ska komma in på en arbetsmarknad.
För det tredje gäller att mötet mellan arbetsgivare, de som efterfrågar arbetskraft, och de som söker jobb kommer till stånd och blir effektivare. Där finns grava brister i dag. Det finns bra arbetsförmedlingar, men det finns också mycket dåliga arbetsförmedlingar.
För det fjärde måste vi ha ett regelsystem som gör att arbetsgivarens vilja och önskan att anställa inte försvåras av problem, att ungdomars vilja att ta ett tillfälligt jobb inte förhindras av regelsystem som gör att man drar sig för detta.
Dessa fyra grundbultar är väsentliga.
Man kan då börja med den första biten, herr talman. Det här är en samlad strategi, där man ser helheten. Det är inte en politik som ska lanseras fem månader före ett val, i oron över att ungdomsväljarna eventuellt skulle svika regeringen - det har de anledning att göra - utan det är en politik som ska vara genomtänkt.
Från alliansens sida driver vi en genomtänkt politik på det här området, just i akt och mening att man ska se lite längre än precis till efter valvakorna. Ungdomsskolan har skändligen misslyckats, herr talman, med att lägga grunden för en bra start i livet. Från alliansens sida har vi tre väsentliga drag i utbildningssystemet. Det första är en utbildning som ska vara studieförberedande. Den andra biten ska vara yrkesförberedande. Den tredje biten ska vara någon form av lärlingsutbildning.
Vi presenterar detta just med anledning av att så många ungdomar lämnar grundskolan utan fullgångna betyg - ungefär 25 %. Ett stort antal ungdomar lämnar gymnasieskolan utan fullgångna betyg. Man behöver inte vara alltför insatt i politiken eller alltför intuitivt lagd för att begripa att detta är vuxenvärldens sämsta erbjudande till en ung generation, att inte erbjuda ett utbildningssystem som passar olika former av talanger och färdigheter, utan förvägra dem möjligheten och rätten att studera vidare, att utbilda sig för ett yrke eller för en vidare karriär inom mer teoretiska ämnen.
Det är en ödets ironi, herr talman, att det är så svårt för praktiskt lagda människor, att de som kanske har fått handens gåva i dag i stort sett förvägras rätten, av just någon som kallar sig arbetarregering, att fördjupa sig, utveckla sig eller lära sig ett praktiskt yrke. De hänvisas alltid till detta: Tänk nu på att du väljer något som är högskoleförberedande!
Herr talman! Det är, som sagt, en ödets ironi att den så kallade arbetarregeringen förvägrar praktiskt lagda människor en gedigen yrkesutbildning. Man måste alltid snegla på att man kanske ska läsa vidare på universitet och högskola. Därför måste man få den här utbildningen, studieförberedande, yrkesförberedande och lärlingsutbildning.
Vi måste se till att näringslivet blommar och får många nya företag. Kvinnliga företagare anställer ofta kvinnor. Unga företagare anställer ofta ungdomar. Företagare med invandrarbakgrund vill gärna satsa på att anställa familjemedlemmar och kolleger med den språkliga bakgrunden. Där finns nyckeln.
Det är de här komponenterna, de fyra grundbultarna, herr talman, som måste vara basen för en långsiktig strategi för att möta ungdomsarbetslösheten och ge unga människor en bättre start i livet. Det är vuxenvärldens ansvar. Och domen över vuxenvärlden från de unga blir tung om vi inte lyckas med detta. Alliansen har ett recept på detta.