Herr talman! Jag tackar Rossana Dinamarca för frågan. På vilket sätt har ni vilselett eleverna? Jo, genom att säga att det inte går att skaffa sig högskolebehörighet på yrkesprogrammen, som de heter i dag. Precis så har många uttalat sig. Föräldrar har hört av sig till mig och med förvåning i rösten sagt: Det går att läsa in högskolebehörighet. Min son har valt byggprogrammet, och det går faktiskt! Jag säger då att vi aldrig har sagt någonting annat. Men det har sagts i den politiska debatten. I den här kammaren var man för något år sedan ärlig nog att säga att man i debattens hetta kunde ha bidragit till att skapa en felaktig bild.
Varför ska det vara krångligare? Man får använda en del av det individuella valet och ibland läsa utökad kurs. Redan i dag har man många valmöjligheter. Jag kan inte se att det är krångligare att välja en högskoleinriktning än att göra andra val. Inom det individuella valet väljer du din valfrihet. Det är inte krångligare att välja ett högskolespår än att välja andra kurser inom det individuella valet.
Varför skulle det vara obligatoriskt för alla? Vi har stärkt yrkesprogrammen på olika sätt. Hur mycket än jag precis som Rossana Dinamarca skulle önska att gymnasieskolan skulle kunna rymma så mycket mer så gör den inte det. Vi kan bara önska att den skulle ge alla oerhört djupa kunskaper inom precis alla områden.
Vi diskuterar mycket varför det är så viktigt med ett antal poäng när det gäller vissa av de teoretiska ämnena. I några motioner i betänkandet lyfter man fram andra delar. Man kanske skulle behöva tänka åt det andra hållet också. Vi vill skapa valmöjligheter för elever. Detta ger möjligheter. Men vi vill stärka studie- och yrkesvägledningen så att eleverna gör bättre informerade val. Det ska vi bidra till också från den politiska diskussionen och inte sprida felaktiga bilder.