Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
Centerpartiets reservation nr 1.
Flera motionärer efterlyser nya företagsformer i
syfte att stimulera fler att våga ta steget att bli företa-
gare. Men bland motionsförslagen finns även sådant
som hämmar företagande.
Att kunna välja mellan olika företagsformer är en
viktig faktor för ett positivt näringslivsklimat. Då
menar jag inte att bara kunna välja mellan två typer
av aktiebolag utan även att det finns andra alternativ.
Detta är speciellt viktigt för enmansföretag, dvs. solo-
företagaren. Det är där de flesta startar.
Främst handlar det om att skapa tydliga, hållbara
och förenklade regler så att blivande företagare kan
förutse vad som kommer att hända de närmaste åren.
En ryckig näringslivspolitik med gamla surdegar som
aldrig åtgärdas är nog det mest hämmande för inno-
vatörer och entreprenörer.
De människor som vill förverkliga sina drömmar
brinner av idéer, men idéerna är inte för att ägna mest
tid för byråkratiskt arbete utan för att skapa något.
Det kan vara en produkt men också en tjänst.
Trots massor av goda idéer för att bidra till fler
småföretag händer inte mycket.
Utanför Regeringskansliet pågår däremot en hel
del förändringar. Fler människor än tidigare ser nya
möjligheter, framför allt inom tjänstesektorn.
Avknoppningar från offentliga sektorn blir fler för
varje månad. Kunnig personal som önskar mer infly-
tande över vård- och omsorgsarbetet väljer att organi-
sera sig i nya konstellationer. En del startar koopera-
tiv, andra väljer att arbeta självständigt.
Ett bra komplement till nuvarande företags- och
anställningsformer vore s.k. singelföretag med
självanställning. Det gäller speciellt för dem som av
fri vilja eller tvång lever på inkomster av flera slag.
Det är en enkel företagsform i gränslandet mellan att
vara arbetstagare och arbetsgivare.
Modellen bygger på att avgifter och skatter ska
vara schabloniserade. Jag ser singelföretag som en
övergångslösning. Det är bra för dem som vill börja i
liten skala. Singelföretagandet är också intressant från
ett annat perspektiv. Det kan bidra till att göra svarta
inkomster vita genom att ersättning för utfört arbete
ska betalas in direkt till ett kontoförande organ.
Under en övergångsperiod kan det vara värt att
satsa på singelföretagande med schabloniserade av-
gifter.
Regeringens argument mot singelföretag, nämli-
gen att nya typer av fusk uppstår, t.ex. att sälja kost-
nadsverifikationer till andra företag, är häpnadsväck-
ande. Att döma ut en hel yrkeskår för att några even-
tuellt kan fuska är diskriminerande mot alla tänkbara
blivande småföretagare.
Social ekonomi är på stark frammarsch i vårt land.
Det talas mycket om social ekonomi. Det är positivt,
det öppnar nya dörrar och det bidrar till lokal utveck-
ling. Samtidigt är det ett uttryck för att människors
tilltro till det offentliga har minskat. När medborgarna
upplever att servicen inte längre håller måttet vill
människor själva vara med och finna nya lösningar.
När det gäller icke vinstgivande verksamhet är
drivkraften bakom all verksamhet där ersättningar
utbetalas för ett gjort jobb att utgifter och inkomster
ska gå ihop. Gör de inte det upphör verksamheten,
om den inte subventioneras med offentliga medel. I
försöken att hitta en lämplig organisation för icke
vinstgivande verksamheter har regeringen föreslagit
att en ny aktiebolagsform ska införas, nämligen ak-
tiebolag utan vinstsyfte.
Jag undrar hur väl regeringens tankar samman-
faller med övriga EU-länders. Tidigare har det vid ett
flertal tillfällen påtalats vikten av att reglerna inom
EU ska harmoniseras. Är Sverige på väg in i EU:s
samordnade regelsystem eller på väg att anamma
ålderdomliga regler från öststaterna?
Jag tycker att det vore klokt om regeringen i stäl-
let utreder hur vi på bästa sätt kan stödja verksamhe-
ter som har ett socialt, samhälls- eller allmännyttigt
ändamål. Under många år har Samhalls verksamhet
fyllt en viktig funktion, både socialt och ekonomiskt,
för dem som haft svårt att komma ut på den reguljära
arbetsmarknaden. Men under senare delen av 90-talet
har även Samhall utsatts för alltmer krävande avkast-
ningskrav.
Har regeringen genom sitt uttalande för avsikt att
upphäva avkastningskraven på statliga bolag som
bedriver social verksamhet?
En god idé är att börja titta på konsekvenserna in-
nan regeringen stryper nya företagsformer som kan
vara anpassade speciellt för tjänste- och serviceföre-
tag.
Att hitta lämpliga former mellan det offentliga
och de nu befintliga privata modellerna är ett steg på
vägen. Ett socialt kooperativ, efter en italiensk mo-
dell, som det anges i ett av motionsförslagen, kan
vara värt att titta närmare på.
Jag vill också säga några ord angående Vänster-
partiets förslag till kvotering vad gäller könsfördel-
ning i företagens styrelser. Vänsterpartiets krav att
kvotera in kvinnor i privata företagsstyrelser säger vi
nej till. Tanken är god, men metoden är fel. Jag tyck-
er att det vore hedrande om Vänsterpartiet också
började att påverka i rätt ände. I stället hoppar Väns-
terpartiet över ån efter vatten. Varför inte börja där
det finns mest chans för Vänsterpartiet att påverka,
t.ex. inom kommuner och landsting, innan man ställer
krav på privata sektorn?
Vi vet ju alla att inom kommuner och landsting
arbetar övervägande delen av svenska kvinnor, men
det är män som innehar de flesta chefspositionerna.
Att agera som Vänsterpartiet gör tycker jag känns
något ihåligt - det är för mycket luft i pratet.