Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Konstnärernas villkor

EWA LARSSON (mp), 1998-06-04 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Tack, herr talman! Vi har att diskutera konstnärer-

nas villkor. Flera utredningar ligger till grund för

detta betänkande.

Det handlar om konstnärens relation till AMS,

konstnärens möjlighet att leva ett ekonomiskt drägligt

liv på sitt arbete och tonsättarens och musikerns möj-

lighet att få relevant ersättning för bruk av sitt verk.

Jag och Miljöpartiet tycker att det är bra att olika

problembilder lyfts fram och att några förslag till

förbättringar föreslås. Men det är lång väg kvar att

vandra för att nå huvudlinjen, nämligen att en konst-

när skall kunna leva på ersättning från sitt arbete.

Först måste vi då vara överens om att konstnären

och kulturarbetaren behövs och är viktiga för samhäl-

lets utveckling.

Kulturell tillväxt är bra för alla, inte minst för bar-

nen och småföretagaren. Det tycker jag att vi i kul-

turutskottet med det här betänkandet visar att vi är

ense om.

Sedan behöver vi också vara överens om att i en

blandekonomi klarar inte flertalet av våra konstnärer

och kulturarbetare att fullt ut ta betalt för det arbete de

faktiskt lagt ned på sitt jobb.

Där tycker jag också att det verkar som om de oli-

ka partierna i utskottet är överens.

Så, herr talman, kommer förslagen till lösning, och

då blir det kärvare. Vissa förslag ställer Miljöpartiet

helhjärtat upp på. Vi har t.ex. tidigare motionerat om

att stärka centrumbildningarnas ställning. Nu kommer

de att få ökat anslag genom omfördelning från AMS,

hoppas jag, för att i än större utsträckning möjliggöra

sitt arbete som arbetsförmedlare. Det går ju inte att

bortse ifrån att de är proffs inom området. Förslaget

får ses som mycket kostnadseffektivt.

Däremot anser vi att försöksperioden borde ut-

sträckas till att omfatta tre år för att sedan permanen-

tas. Men att i detta läge, oberett och ekonomiskt obe-

räknat, ge bifall till en motion som också kräver att

studieförbundens och Folkparkernas förmedlingsverk-

samhet skall inkluderas i samma beslut och därmed

med samma summa pengar anser jag vara ett slag i

ansiktet på centrumbildningarna. Sedan får Vänster-

partiet från denna talarstol hur mycket som helst be-

dyra att det i sitt kommande budgetförslag, för 1999,

kommer att ge mer till centrumbildningarna.

För att det kravet skall kunna ha någon relevans

måste partiet dock ha egen majoritet. Annars vet man

ju aldrig hur det går i ett förhandlingsläge. Vi tycker

mot den bakgrunden att det i dag är orimligt att ta det

beslutet. Vänta tills Vänsterpartiet får se vilken ma-

joritet det har att samarbeta med och vilka som är

beredda att öka anslaget! Märk väl: Det gör ju inte

socialdemokraterna i dag.

Jag skulle vilja att någon socialdemokrat här i

kammaren nu, före beslut, ville säga hur mycket

pengar studieförbunden och Folkparkernas förmed-

lingsverksamhet skulle ta från centrumbildningarna

eller om ni är beredda att göra som Vänstern säger,

skjuta till extra pengar. Återkom gärna med ett ytter-

ligare finansieringsförslag, så skall vi se om inte Mil-

jöpartiet senare kan stödja det förslaget.

Herr talman! Ett annat kreativt förslag som Miljö-

partiet efter alla år av utredningar och diskussioner nu

välkomnar är förslaget om en tredje anställningsform

inom teatern. Vi hoppas att förslaget så småningom

kommer att utökas till att även innefatta dansare och

musiker. Ansvaret vilar nu på arbetsmarknadens par-

ter. Även här anser vi att försöksperioden skall ut-

sträckas till att omfatta tre år i stället för ett och ett

halvt år.

Men de här förslagen räcker inte för Miljöpartiet.

Vi vill se mer av generella stöd, nu. Vi delar alltså

inte utskottets syn att det i dagsläget saknas förutsätt-

ningar för ett generellt konstnärsstöd. Vi anser inte

heller att stödets utformning är avgörande. Här följer

vi utskottets linje att främst se till effekter och inte till

form. Men vi vill alltså ha mer av effekter.

Miljöpartiet anser att det är bättre att stärka fler

konstnärers förutsättningar att överleva på arbets-

marknaden än att sysselsätta ett fåtal i åtgärdspro-

gram, som dessutom inte är underställda de kultur-

politiska målen. Resultatet av en sådan AMS-politik

är att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna hindrar

konstnären från att utöva sitt yrke till förmån för en

tillfällig försörjning. Så sjukt fungerar systemet i dag.

Nu talar utskottet om en anpassning av de kultur-

politiska målen till de arbetsmarknadspolitiska. Det är

bra, men det räcker inte för Miljöpartiet. Vi vill att de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall underställas

de kulturpolitiska målen. Det underlättar alltid att veta

vad det är som skall styra.

Miljöpartiet har tidigare skissat på ett förslag till

generellt konstnärstillägg som ekonomiskt ryms inom

ramen för AMS åtgärder för denna yrkesgrupp. Det

var ett procentuellt baserat stöd, som byggde på ak-

tivitet och som riktade sig både till enskilda närings-

idkare och till arbetstagare. Konstruktionen var sådan

att det lönade sig mer att få in egen inkomst än stöd,

och stödet försvann helt vid en inkomst på 150 000

kr.

Herr talman! I den av regeringen tillsatta utred-

ningen om ett generellt konstnärsstöd skissas på ett

förslag som riktar sig endast till singelföretagare.

Förslaget inrymmer schabloniserade skatter och avgif-

ter och en bokföringsbefrielse på inkomster upp till

150 000 kr. Förslaget förutsätter att ett kontoförande

organ inrättas.

Miljöpartiet hälsar med tillfredsställelse detta för-

slag, som ligger väl i linje med vårt tidigare förslag

om inkomstrelaterat konstnärstillägg. Att konstnären,

om han eller hon vill det, kan slippa företagardelen

ser vi som ett stort plus. Förslaget blir ett bra första

steg på vägen och kan successivt utvidgas. Vårt för-

slag ger också nyetablerade konstnärer en extra skjuts,

eftersom redan den första försäljningen ger rätt till ett

stöd.

Nu anser majoriteten i kulturutskottet att det i

dagsläget inte finns förutsättningar att införa ett gene-

rellt konstnärsstöd. Den synen delar alltså inte Miljö-

partiet. Vi anser att de åtgärder som föreslås inom de

olika konstområdena i syfte att förstärka konstnärer-

nas ekonomiska förhållanden ger för små effekter,

men självklart är de bättre än inga åtgärder alls.

Herr talman! När det gäller konstnärer inom ton-

och musikområdet vidhåller Miljöpartiet att folkmusik

kräver särbehandling. Musikgenren är i ständigt ska-

pande, och en upphovsperson är svår att finna. Därför

riskerar de alltid att missgynnas av bidragsstrukturer

som baseras på just upphovsinnehavare. Här krävs

öronmärkning av fonogramersättning. Dessa öron-

märkta pengar kunde med fördel distribueras av Kul-

turrådet.

När det gäller ansvarsfördelning mellan olika or-

ganisationer som har att fördela medel till internatio-

nellt kulturutbyte anser vi att ett klargörande behövs.

Jag vill gärna betona att även oskyddad musik, såsom

folkmusik och äldre tiders musik, behöver marknads-

föras internationellt.

Miljöpartiet är mycket nöjt med utskottets tillkän-

nagivande till regeringen om att återkomma med

medel till ett nationellt centrum för folkmusik. Det

blir Sveriges första centrum, och vi kommer sedan

ivrigt att vänta på fler. Våra systerländer Norge och

Finland har redan flera folkmusikcentrum vardera.

Det behövs i långa och smala länder som våra, med

avstånd som lätt blir alltför stora.

Vi ser också fram emot att nyckelharpan utkoras

till svenskt nationalinstrument. Själv hade jag glädjen

att lyssna på hardingfela ute i Skarpnäck häromveck-

an. Det är det norska nationalinstrumentet. Natio-

nalinstrumentet i Finland är kantele. Det är fråga om

en billig ära, som skulle göra så oändligt många gla-

da.

Vi hoppas att den nya regeringen skall återkomma

till momsen inom kulturområdet. Det finns väldigt

mycket att säga om den, men det väntar vi med.

Herr talman! Slutligen några ord om olika intres-

seorganisationers påverkansmöjligheter. När det gäl-

ler Bildkonstnärsfondens och Konstnärsnämndens

styrelser är det viktigt att regeringen självständigt har

att utse ledamöter. Det eliminerar misstankar om att

speciella organisationer favoriserar egna fackanslutna

för köp och beställningar. Kunskap och kompetens

bör vara enda kriteriet vid nominering till uppdragen.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Miljö-

partiets reservation 2 under mom. 2 om generellt

konstnärstillägg, till reservation 8 under mom. 11 och

12 om fonogramersättning och till reservation 20

under mom. 34 om förslagsrätt till Konstnärsnämn-

dens styrelse. Jag yrkar också bifall till Miljöpartiets

och Centerpartiets gemensamma reservation 15 under

mom. 26 om bidrag till studieförbund och Folkpar-

kernas förmedlingsverksamhet. Jag hoppas också att

Vänsterpartiet ansluter sig till Centern och Miljöpar-

tiet och röstar med oss i denna fråga.

Debatten

Hämtad sida: 26

26 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EWA LARSSON (mp): Konstnärernas villkor (1998-06-04) — PRESS0