Fru talman! I detta betänkande står Folkpartiet bakom en motivreservation som jag snart ska återkomma till, men jag vill börja med att liksom föregående talare lyfta fram att en av de viktigaste sakerna för att underlätta för företagsamheten och för tillväxten är att driva på det allmänna regelförenklingsarbetet på företagsamhetens område. Det är en orimlig regelbörda som svenska företagare, framför allt småföretagare, har. De administrativa kostnaderna för denna är mycket hög.
Arbetet med att driva på regelförenklingsarbetet måste fortsätta med all kraft. Detta regelförenklingsarbete bör verka över hela fältet. Det är inte aktuellt att här och nu ta ställning till om det behövs en ny associationsform för mindre företag. Det viktigaste är att se till att regelbördan minskar för företag, framför allt småföretag, generellt.
Fru talman! Den motivreservation som vi har inlämnat, och som jag också vill passa på att yrka bifall till, nämligen reservation nr 2, gäller frågan om det bör införas en speciell bolagsform för aktiebolag utan vinstintresse eller aktiebolag med begränsat vinstintresse. Egentligen är rubriken på detta ganska missvisande, därför att det finns redan i dag många aktiebolag som startas utan att aktieägarnas avsikt har varit att ta ut vinst eller där avsikten har varit att ta ut en mycket blygsam avkastning på det insatta kapitalet. Man får en bild av att dagens aktiebolagslag tvingar aktiebolag att verka strikt vinstmaximerande, men så är det ju inte. Aktiebolagsformen lämnar till ägarna friheten att avgöra i vilken mån man vill ta ut vinst och hur stor den i så fall ska vara, under förutsättning att det finns ett överskott att fördela.
På Regeringskansliet arbetar man just nu med frågan om att införa en ny aktiebolagsform med begränsad eller ingen vinstutdelning. Vad det då handlar om är ju inte att det ska vara begränsad vinstutdelning, utan det ska vara i klartext ett förbud för aktieägarna att ta ut vinst eller att ta ut vinst över ett visst belopp. Ur ett perspektiv är detta väldigt svårt att förstå. Den utredning som nu har presenterats, där lagförslagen finns, visar att den nya bolagsformen skulle bli administrativt krångligare, den skulle bli dyrare med högre revisionskostnader, den tillför ingenting nytt i sak eftersom, som jag tidigare har sagt, detta kan åstadkommas redan inom dagens lagstiftning, och dessutom efterfrågas den inte av de aktörer som i dag arbetar med till exempel vård, omsorg eller undervisning i enskild regi men utan vinstintresse.
Ur ett annat perspektiv är det, tyvärr, lättare att se varför frågan har kommit upp i diskussionen. Det handlar om den sittande regeringens misstänksamhet mot enskilda alternativ i offentlig verksamhet och den långa historia som man har av att på olika sätt försöka försvåra eller hindra framväxten av privata alternativ inom den offentligt finansierade sektorn.
Det är ingen liten verksamhet vi pratar om. Jag ska ta några exempel. I dag finns i aktiebolagsform 3 000 öppenvårdsmottagningar - läkarmottagningar, vårdcentraler och annat - med totalt 15 000 anställda. Det finns en bra bit över 100 gymnasieskolor som drivs i aktiebolagsform med över 2 000 anställda. Det finns nästan 400 förskolor med totalt omkring 5 000 anställda. Uppräkningen skulle kunna göras betydligt längre på andra områden. Alla de enskilda medborgare som drar nytta av de tjänster som tillhandahålls av de här mottagningarna, gymnasierna, förskolorna och vad det nu kan vara kan ju räknas i hundratusental.
Vad säger då de aktörer som finns på denna del av den offentligt finansierade sektorn? Ja, läser man i betänkandet så framgår det att de samstämmigt, med något enstaka undantag, har uttryckt stor skepsis mot det utredningsarbete som nu har genomförts.
Man har inte sett något behov av en ny associationsform utan pekar på att det som finns är fullt tillräckligt. Man framför också farhågor om att den nya bolagsformen i framtiden kommer att påtvingas aktörerna. Därför skulle det vara välgörande om majoriteten i denna debatt kunde klargöra lite mer av sina intentioner.
Oron finns och är stor. Man behöver inte gå tillbaka till 80-talets Pysslingendebatt utan det räcker med att läsa gårdagens Dagens Nyheter där det står att man i diskussionen om framtida ersättningar för de stopplagar som har funnits funderar på att införa ett krav på att bolagsformen ska vara icke vinstutdelande.
Fru talman! För Folkpartiets del är valet givet. I den offentligt finansierade verksamheten måste kvaliteten sättas främst. Vi är inte misstänksamma mot mångfalden. Vi välkomnar den. Av det skälet yrkar vi som sagt bifall till reservation nr 2.