Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på fråga 1994/95:303 om räntemargina- lerna

Finansminister GÖRAN PERSSON (s), 1995-03-07 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Margit Gennser har frågat mig om hur

jag tänker medverka till en minskad differens mellan

svenska och tyska räntor.

I frågan påpekar Margit Gennser att skillnaden

mellan svenska och tyska räntor har stigit under de

senaste åren. Detta är riktigt. Vid årsskiftet 1993/94

var skillnaden mellan räntan på svenska och tyska

tioåriga statsobligationer omkring 1,5 procentenheter.

Under våren och sommaren ökade differensen och var

som störst drygt 5 procentenheter i mitten av augusti.

Sedan dess har räntedifferensen successivt minskat

och är i dag drygt 3,5 procentenheter.

Storleken på räntedifferensen beror i huvudsak på

två faktorer. För det första beror den på skillnaden i

förväntad inflationstakt samt på växelkursens förvän-

tade utveckling. För det andra beror räntedifferensen

på att den svenska ekonomins utveckling bedöms som

mer osäker än den tyska. Huvudorsaken till osäkerhe-

ten är i dag de svaga statsfinanserna och den tidigare

oförmågan att hantera budgetunderskotten.

Regeringen för en kraftfull politik för att förbättra

de svenska statsfinanserna, samtidigt som prisstabili-

teten hävdas. Sedan den socialdemokratiska regering-

en tillträdde i oktober har tre ekonomiska åtgärdspa-

ket presenterats som sammantaget innebär en budget-

konsolidering på ca 7 % av BNP. Dessa besparingar

innebär, vid en årlig BNP-tillväxt på 2,5 %, att

statsskulden som andel av BNP slutar växa under

1997 för att minska något 1998.

De senaste dagarnas utveckling på valutamarkna-

den, då kronan försvagats kraftigt mot D-marken

samtidigt som differensen mellan svenska och tyska

räntor har ökat, visar hur sårbar och utsatt vår eko-

nomi är. Saneringen av de svenska statsfinanserna

måste fullföljas på ett konsekvent och kraftfullt sätt.

Det finns i regeringen en beredskap för att genomföra

ytterligare åtgärder om detta skulle krävas för att

upprätthålla förtroendet för budgetpolitiken.

Vi bör notera hur mödosamt det är att bygga upp

förtroendet för den ekonomiska politiken när landets

ekonomiska läge kommit att ifrågasättas. Den eko-

nomiska politiken måste återskapa förtroendet för vår

förmåga att hantera de offentliga finanserna och in-

flationen. Därigenom kan räntedifferensen mot Tysk-

land minskas.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Svar på fråga 1994/95:303 om räntemargina- lerna (1995-03-07) — PRESS0