Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Immaterialrättsliga frågor

HENRIK S JÄRREL (m), 1998-03-25 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 16, som

vi nu behandlar, tas upp ett antal motioner från den

allmänna motionstiden rörande s.k. immaterialrättsli-

ga frågor, dvs. sådana som rör upphovsrätt och in-

dustriellt rättsskydd, t.ex. patent, varumärken och

mönsterskydd.

Vi har från den moderata gruppen i utskottet lagt

fram förslag till ett antal åtgärder för att underlätta

och förbättra villkoren för uppfinnare och innovatörer

som söker patent. Vidare menar vi att det finns behov

av att höja patentets rättsliga skydd och status samt att

i konsekvens med det verka för att ändringar också

kommer till stånd i internationella patenträttskonven-

tioner som Sverige redan har tillträtt.

Det är ju så, herr talman, att uppfinningar, innova-

tioner, forskning och vidareutveckling av idéer har

bidragit och bidrar i hög grad till grunden för vårt

lands välstånd genom att de så småningom omsätts till

nya industriprodukter för export och/eller inhemsk

konsumtion. Rätt utnyttjade skapar de alltså nya jobb

och sysselsättning, vilket måste anses vara av synner-

lig vikt i vår tid, när rekordmånga människor plågas

av längre eller kortare perioder av arbetslöshet. Upp-

finnare och innovatörer bör betraktas och behandlas

som en av tillväxtsamhällets viktigaste nyckelgrupper.

Det är dock relativt lätt att i dag stjäla patent, och

det är förenat med ganska stora kostnader att anlita

ombud för hjälp med ansökningshandlingar och ock-

så, när så kan bli aktuellt, översättningsarbete vid

förvärv av patentskydd i annat land. Som jämförelse

kan nämnas att de sammantagna myndighetsavgifterna

för ett patentskydd inom alla EU-länder är omkring

fem gånger högre än motsvarande avgifter för ett

skydd i USA. Särskilt för små och medelstora företag

kan omkostnaderna kring patentansökningsprocesen

utgöra ett hämmande hinder.

Vi utvecklar dessa tankegångar närmare i vår re-

servation nr 1, där vi alltså kräver att regeringen läg-

ger fram något slags förslag om differentierade avgif-

ter vid patentansökan.

Det är också svårare att hitta riskvilligt kapital när

uppfinningar relativt lätt kan stjälas. Också för skydd

mot patentintrång har vi velat aktualisera någon form

av patentintrångsförsäkring. Det sammanhänger med

att just patentskydd har blivit ett alltmer svårartat

problem att komma till rätta med. Det drabbar alltså

patentsökaren ekonomiskt i hög grad när det sker

sådana intrång.

Vi noterar dock, herr talman, att regeringen i viss

mån har uppmärksammat dessa problemområden dels

genom direktiv till den s.k. småföretagardelegationen,

dels genom vissa uppdrag till Patent- och registre-

ringsverket och även NUTEK - Närings- och tekni-

kutvecklingsverket. Det kan finnas skäl att t.ex. av-

vakta de fortsatta ansträngningarna att försöka få fram

en täckande försäkringslösning när det gäller patentin-

trångsförsäkring.

På en punkt, herr talman, har utskottets majoritet

dock inte velat följa våra förslag. Det gäller att för-

länga det s.k. prioritetsåret från för närvarande 12

månader till 24 månader och tiden för offentliggöran-

de av patent från för närvarande 18 månader till 24

månader. Skälen, som vi ser dem, för att utsträcka

dessa båda tidsrymder sammanhänger just med svå-

righeten för många patentsökande dels att på den

relativt korta tid som nu står till buds finna lämpliga

samarbetspartner inom och/eller utomlands för lämp-

liga produktions- och finansieringsformer, dels att

hinna ta ställning till om patent skall sökas även i

andra länder - inte minst mot bakgrund av de dryga

kostnader som ett sådant ansökningsförfarande med-

för.

Detta utvecklar vi närmare, herr talman, i reserva-

tion nr 2, som handlar om prioritetsrätten.

Enligt utskottsmajoritetens mening väger intresset

av att det inom rimlig tid blir klarlagt i vilken om-

fattning en ny uppfinning slutligen blir patentskyddad

tyngre än den enskilde uppfinnarens intresse av ytter-

ligare rådrum för att bedöma behovet av patentan-

sökningar i andra länder. Tolv månader anser ut-

skottsmajoriteten vara en lämplig avvägning mellan

de olika intressen som här gör sig gällande. Vi mode-

rater delar alltså inte denna mening, då vi menar att en

uppfinning är starkt knuten till en enskild persons

prestation och ideella upphovsrätt samt att upphovs-

mannen måste tillerkännas en skäligare och rimligare

tid för frågan om att eventuellt utvidga patentansökan

till andra länder.

Slutligen, herr talman, utvecklar vi i reservation nr

7 tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet när-

mare grunderna för att vi nu trots att regeringen har

gjort vissa ansatser tycker att tiden är mogen för att

mera grundligt se över de allmänna villkoren för upp-

finnare och innovatörer, just med tanke på deras stora

betydelse för vårt lands tillväxt och för utvecklingen

av företagsamhet i allmänhet men kanske småföretag-

samheten i synnerhet.

Herr talman! För att vinna tid vill jag på grundval

av vad jag nu här har anfört nöja mig med att avslut-

ningsvis yrka bifall till vår reservation nr 1.

Debatten

Hämtad sida: 12

12 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HENRIK S JÄRREL (m): Immaterialrättsliga frågor (1998-03-25) — PRESS0