Fru talman! Betänkandet handlar om godkännan-
de av den s.k. Industriolyckskonventionen om gräns-
överskridande effekter av industriolyckor samt om en
lag för att genomföra det s.k. Seveso II-direktivet.
Syftet med direktivet är att förebygga allvarliga
olyckshändelser inom kemikalieindustrin och att
begränsa följderna av dem för människor och miljö.
Lagen fyller alltså en viktig funktion i sitt förebyg-
gande och skadebegränsande syfte.
Fru talman! Vid behandlingen av detta betänkan-
de har synpunkter inkommit om att förslagen i propo-
sitionen bl.a. skulle innebära dubbelregleringar, att
det saknas analys av förslagens konsekvenser och att
ett stort antal tillsynsmyndigheter kommer att ha
tillsyn inom samma område, vilket medför oklarheter
och risk för att frågor kan hamna "mellan stolarna".
Detta har även behandlats i en motion från Vänster-
partiet.
Utskottet har diskuterat detta ingående, och från
kristdemokraterna har vi betonat att lagen inte får
innebära dubbelregleringar och ett otydligt till-
synsansvar. Utskottet är nu enigt om behovet av ef-
fektiv samordning av de olika tillsynsmyndigheterna
och av att nödvändig kompetens säkras i den före-
slagna organisationen. Regeringen bör därför följa
upp lagens konsekvenser och återkomma till riksda-
gen om utskottets farhågor skulle besannas.
Fru talman! Kristdemokraterna står bakom försla-
gen, men vi har bl.a. fört fram synpunkter när det
gäller brandbekämpning till sjöss.
Kemikalier transporteras i stora mängder varje år i
fartygstrafiken på Östersjön. Det innebär att det finns
en permanent och långt ifrån obefintlig risk för brän-
der och andra kemikalieolyckor. Det är därför ange-
läget att kunna förebygga olyckor och att ha en be-
redskap för dem, så att de kan begränsas. En olycka
kan i vissa fall undvikas eller minimeras genom att
man flyttar det fartyg eller det föremål som utgör
olycksrisken med hjälp av bogserbåt. Flytten kan t.ex.
ske till en hamn där det finns större resurser eller bara
till en mindre hotad eller utsatt plats.
Sverige har ansvar för övervakningen av 38 % av
Östersjöns yta. I dag finns det ingen ändamålsenlig
organisation för brandbekämpning i Östersjön. Till-
gången till bogserbåtar i Östersjön är bristfällig. Det
finns ett par båtar vid Polens och Tysklands kuster,
men dit kan avståndet från olycksplatsen vara stort.
Svenska och finska isbrytare är bra fartyg och en
viktig tillgång. Här är bekymret att de vintertid är
upptagna med isbrytning i Bottenviken och sommar-
tid är obemannade. Kustbevakningen har naturligtvis
bra båtar, men de är inte tillräckligt stora för att klara
bogsering av t.ex. en större tanker.
Fru talman! På de passagerar- och bilfärjor som
går mellan Sverige och våra grannländer transporte-
rades 1996 över 26 miljoner ton gods. En del av detta
är brandfarlig vara eller farligt gods.
En stor passagerar- och bilfärja kan betraktas som
en kombination av oljecistern, kraftverk, storgarage,
hotell, restaurang och köpcentrum, och härav följer
att det är av stor vikt att utforma en effektiv organisa-
tion för brandbekämpning på fartyg.
Fru talman! När en olycka inträffar i Östersjön får
man i dag räkna med att det tar flera timmar innan
bogserbåtar eller fartyg med tillräcklig brandsläck-
ningskapacitet når fram till olycksplatsen. Vid tidiga-
re olyckor har det i vissa fall tagit ett helt dygn innan
en bogserbåt kunnat nå fram.
Kustbevakningen har det nationella ansvaret för
åtgärder vid olje- och kemikalieolyckor till sjöss, och
myndighetens beredskap med flyg och miljöskydds-
fartyg skapar förutsättningar för tidig upptäckt och
insats. Dess miljöskyddsfartyg är också utrustade för
brandbekämpningsinsatser. När det gäller sjösäkerhet
utövar Kustbevakningen enligt ett avtal med Sjöfarts-
verket tillsyn bl.a. när det gäller lastning av förpackat
farligt gods och kontroll av giltiga deklarationer.
Fru talman! Brandsläckning är ett sätt att förhind-
ra miljöfarliga utsläpp. Hos Kustbevakningen finns
den bas vad beträffar både snabbhet och uthållighet
som erfordras för att bistå befälhavaren på ett brin-
nande fartyg eller för insatser på ett redan övergivet
fartyg. Vi Kristdemokrater menar därför att det är
rimligt att Kustbevakningen också tilldelas ansvaret
för att bygga upp den organisation som krävs för att
planera för insatser och bistå vid brandolyckor till
sjöss.
Jag yrkar därför bifall till reservationen vid det
här betänkandet.