Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Säkrare kemikaliehantering

ÅKE CARNERÖ (kd), 1999-05-20 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Betänkandet handlar om godkännan-

de av den s.k. Industriolyckskonventionen om gräns-

överskridande effekter av industriolyckor samt om en

lag för att genomföra det s.k. Seveso II-direktivet.

Syftet med direktivet är att förebygga allvarliga

olyckshändelser inom kemikalieindustrin och att

begränsa följderna av dem för människor och miljö.

Lagen fyller alltså en viktig funktion i sitt förebyg-

gande och skadebegränsande syfte.

Fru talman! Vid behandlingen av detta betänkan-

de har synpunkter inkommit om att förslagen i propo-

sitionen bl.a. skulle innebära dubbelregleringar, att

det saknas analys av förslagens konsekvenser och att

ett stort antal tillsynsmyndigheter kommer att ha

tillsyn inom samma område, vilket medför oklarheter

och risk för att frågor kan hamna "mellan stolarna".

Detta har även behandlats i en motion från Vänster-

partiet.

Utskottet har diskuterat detta ingående, och från

kristdemokraterna har vi betonat att lagen inte får

innebära dubbelregleringar och ett otydligt till-

synsansvar. Utskottet är nu enigt om behovet av ef-

fektiv samordning av de olika tillsynsmyndigheterna

och av att nödvändig kompetens säkras i den före-

slagna organisationen. Regeringen bör därför följa

upp lagens konsekvenser och återkomma till riksda-

gen om utskottets farhågor skulle besannas.

Fru talman! Kristdemokraterna står bakom försla-

gen, men vi har bl.a. fört fram synpunkter när det

gäller brandbekämpning till sjöss.

Kemikalier transporteras i stora mängder varje år i

fartygstrafiken på Östersjön. Det innebär att det finns

en permanent och långt ifrån obefintlig risk för brän-

der och andra kemikalieolyckor. Det är därför ange-

läget att kunna förebygga olyckor och att ha en be-

redskap för dem, så att de kan begränsas. En olycka

kan i vissa fall undvikas eller minimeras genom att

man flyttar det fartyg eller det föremål som utgör

olycksrisken med hjälp av bogserbåt. Flytten kan t.ex.

ske till en hamn där det finns större resurser eller bara

till en mindre hotad eller utsatt plats.

Sverige har ansvar för övervakningen av 38 % av

Östersjöns yta. I dag finns det ingen ändamålsenlig

organisation för brandbekämpning i Östersjön. Till-

gången till bogserbåtar i Östersjön är bristfällig. Det

finns ett par båtar vid Polens och Tysklands kuster,

men dit kan avståndet från olycksplatsen vara stort.

Svenska och finska isbrytare är bra fartyg och en

viktig tillgång. Här är bekymret att de vintertid är

upptagna med isbrytning i Bottenviken och sommar-

tid är obemannade. Kustbevakningen har naturligtvis

bra båtar, men de är inte tillräckligt stora för att klara

bogsering av t.ex. en större tanker.

Fru talman! På de passagerar- och bilfärjor som

går mellan Sverige och våra grannländer transporte-

rades 1996 över 26 miljoner ton gods. En del av detta

är brandfarlig vara eller farligt gods.

En stor passagerar- och bilfärja kan betraktas som

en kombination av oljecistern, kraftverk, storgarage,

hotell, restaurang och köpcentrum, och härav följer

att det är av stor vikt att utforma en effektiv organisa-

tion för brandbekämpning på fartyg.

Fru talman! När en olycka inträffar i Östersjön får

man i dag räkna med att det tar flera timmar innan

bogserbåtar eller fartyg med tillräcklig brandsläck-

ningskapacitet når fram till olycksplatsen. Vid tidiga-

re olyckor har det i vissa fall tagit ett helt dygn innan

en bogserbåt kunnat nå fram.

Kustbevakningen har det nationella ansvaret för

åtgärder vid olje- och kemikalieolyckor till sjöss, och

myndighetens beredskap med flyg och miljöskydds-

fartyg skapar förutsättningar för tidig upptäckt och

insats. Dess miljöskyddsfartyg är också utrustade för

brandbekämpningsinsatser. När det gäller sjösäkerhet

utövar Kustbevakningen enligt ett avtal med Sjöfarts-

verket tillsyn bl.a. när det gäller lastning av förpackat

farligt gods och kontroll av giltiga deklarationer.

Fru talman! Brandsläckning är ett sätt att förhind-

ra miljöfarliga utsläpp. Hos Kustbevakningen finns

den bas vad beträffar både snabbhet och uthållighet

som erfordras för att bistå befälhavaren på ett brin-

nande fartyg eller för insatser på ett redan övergivet

fartyg. Vi Kristdemokrater menar därför att det är

rimligt att Kustbevakningen också tilldelas ansvaret

för att bygga upp den organisation som krävs för att

planera för insatser och bistå vid brandolyckor till

sjöss.

Jag yrkar därför bifall till reservationen vid det

här betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 5

5 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.