Herr talman! Jag sade också i mitt anförande att det kanske inte är sms-lånet i sig som gör att man blir överskuldsatt.
Tittar man på sms-lån utifrån det nya direktiv som läggs fram omfattas dessa inte av det, även om man fångar in en del andra saker.
Många unga lever i dag under knappa förhållanden. Så sent som i måndags träffade jag en före detta kollega som jobbar som konsumentvägledare i Sollefteå. Hon påtalade att andelen unga fattiga är stor. Det är just precis den gruppen som tar sms-lån och gör snabba köp när de står framför affärernas skyltfönster och vill köpa ett par snygga skor eller något annat eller göra något roligt som att spela poker. Den gruppen borde över huvud taget inte alls ges möjlighet att ta sms-lån. Det är den gruppen som får det jobbigt, och det är den gruppen jag värnar. Det borde inte finnas sms-lån; de borde inte ha något berättigande.
Sitter man framför en människa på banken när man vill ha ett lån har man i alla fall en person som kan förklara hur det kommer att se ut. Men ringer jag ett telefonnummer där det egentligen bara krävs en knapptryckning för att få 3 000 kronor förstår jag kanske inte innebörden. Det låter enkelt, för man säger att det inte är några räntor. Men det är väldigt hög avgift. Sms-lån är inte bra för ungdomar.