Fru talman! Det är klart - har man riktigt snabba
sedelpressar så kan man klara alla behov som man
över huvud taget kan hitta på. Men inser man att man
lever i verklighetens värld så ställs man inför priorite-
ringar, och då har regeringen med ert stöd valt att
prioritera stödet till sjuka i stället för att göra männi-
skor friska. Det tycker jag är en felprioritering.
Tyvärr vet inte Gudrun Schyman tillräckligt om
Finsam. En taktik är då att säga: Vi är ju överens! Det
blir den 1 januari 2003. Men Gudrun Schyman måste
förstå att det för mig är ett mycket dåligt resonemang.
Det var nämligen så att vi 1997 ville permanenta det
Finsamförsök som dåvarande - tyvärr - statsrådet Bo
Könberg satte i gång 1993. Men ni var emot det, och
avskaffade det. Nu kommer ni och säger att det inte
blir någon skillnad om man följer er eller om man
följer oss. Det är klart att det hade blivit en skillnad
om vi hade fått rätt 1997. Det hade blivit en skillnad
om statsrådet Thalén hade bekvämat sig att effektuera
den överenskommelse som hennes parti ingick i sam-
band med Lars Engqvists plan för sjukvården. Så
visst finns det en saklig skillnad!
Gudrun Schyman fortsätter att argumentera emot
Finsam. Skillnaden är att om Finsam klubbas i mor-
gon så kommer aktörerna på detta område att kunna
planera för att det den 1 januari äntligen blir tillåtet
med denna ekonomiska samordning, och då vinner
man åtskilliga månader. Det är verkligheten.