Herr talman! Innehållet i propositionen innebär en
anpassning till ett antal EG-direktiv. Jag kan i och för
sig hålla med Stig Rindborg om att vi tvingas anpassa
oss ganska mycket efter EG-direktiv som vi tidigare
inte har haft någon möjlighet att påverka. Man kan
diskutera huruvida hur vi skall vara mycket mjuka i
ryggen och anpassa oss till allt eller om vi skall ob-
struera. Moderaterna väljer underligt nog i ganska
många fall att obstruera mot EU-direktiv.
De föreslagna nya årsredovisningslagarna innehål-
ler bestämmelser om hur årsredovisning och koncern-
redovisning skall upprättas. Här finns bestämmelser
om hur tillgångar och skulder skall värderas. Det finns
också regler om vilka ytterligare upplysningar som
skall lämnas i års- och koncernredovisning samt rikt-
linjer för hur en förvaltningsberättelse och en finansi-
eringsanalys skall vara utformade.
Propositionens förslag innebär också bl.a. den ny-
heten att utöver kravet på att redovisningen skall ske
enligt god redovisningssed skall års- och koncernre-
dovisning också ge en rättvisande bild av företagets
ställning och resultat. Jag återkommer senare till
denna nyhet.
Vänsterpartiet noterar med tillfredsställelse att re-
geringen på grund av den remisskritik som framförts
inte nu lägger fram något förslag i fråga om samban-
det mellan redovisning och beskattning för företag i
allmänhet. Vi instämmer till stora delar i den re-
misskritiken och anser att regeringen hittills gjort en
riktig bedömning i detta avseende.
I Vänsterpartiets motion med anledning av pro-
positionen framhåller vi att vi vill ha en integration i
årsredovisningen av företagens miljöräkenskaper. För
att gå tillbaka till kravet att års- och koncernredovis-
ningen inte bara skall ske enligt god redovisningssed
utan nu också skall ge en rättvisande bild av företa-
gets ställning och resultat vill jag säga att det är väl-
digt viktigt att miljöräkenskaperna redovisas i årsre-
dovisningen. Man kan naturligtvis diskutera huruvida
en eventuell miljöskuld då skall redovisas inom linjen
i balansräkningen eller helt tydligt i balansräkningen
och där också få en påverkan i resultaträkningen, dvs.
att man periodiserar de framtida miljökostnaderna.
Det vore intressant, Rune Berglund, att få höra vad
socialdemokraterna egentligen anser om denna dis-
kussion - skall redovisningen ske inom linjen eller
också med resultatpåverkan?
Vi har valt att inte reservera oss på denna punkt,
eftersom vi fått en ganska positiv skrivning i betän-
kandet. Vi hoppas att regeringen skyndsamt åter-
kommer i frågan, eftersom Justitiedepartementet
avser att ge Redovisningskommittén ett tilläggsdirek-
tiv. Kommittén skall få i uppdrag att överväga hur de
miljömässiga aspekterna på bolagens verksamhet bör
redovisas.
Vi tog i vår motion också upp jämställdhetsarbe-
tet. Företagens ansvar för att redovisa jämställdhet-
sarbetet är mycket viktigt, och dess fullgörande bör
enligt vår uppfattning redovisas i årsredovisnings-
handlingarna. Det är enligt vår mening angeläget att
företagens jämställdhetsarbete i skilda sammanhang
lyfts fram.
Man kan väl knappast kalla regeringens och soci-
aldemokraternas jämställdhetsarbete särskilt offensivt,
med tanke på att de inte ens är beredda att tillmötesgå
kravet på en så enkel åtgärd som den som föreslås i
reservation 2 av Tanja Linderborg. Propositionen
behandlades visserligen under den tid då ansvarigt
statsråd för jämställdheten hade tagit en time out, men
innebar det att också hela jämställdhetsarbetet drab-
bades av denna time out? Det verkar faktiskt inte
bättre.
För att fortsätta med idrottstermer kan man väl ka-
rakterisera läget i den socialdemokratiska jämställd-
hetspolitiken med uttrycket "ten and out". Vad säger
det socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande
Inger Segelström? Hon sitter faktiskt i lagutskottet,
men hon har inte deltagit i just detta ärende. Är det en
tillfällighet, eller har kvinnoförbundet faktiskt en
avvikande uppfattning i just denna fråga?
En tredje punkt som vi tycker är väldigt viktig är
kompetensutvecklingen i företagen. När det gäller
kompetensutvecklingsprogram är vi nöjda med den
skrivning som finns i betänkandet. Utskottet fick en
mycket intressant information om humankapitalet vid
en utskottsuppvaktning. Även dessa frågor kommer
att övervägas av Redovisningskommittén. I avvaktan
på dessa överväganden är vi nöjda med betänkandets
skrivning. Men vi hoppas att det så fort som möjligt
kommer förslag på riksdagens bord där det ställs krav
att kompetensutvecklingsprogrammen på något sätt
skall redovisas i årsredovisningen.
Jag yrkar bifall till reservation 2.