Herr talman! Vi lever i en orolig och konfliktfylld tid. Institutioner i vår omvärld som vi trodde var stabila skakar. I land efter land hotas demokratin. Rättsväsendet utmanas av politiker i flera länder och riskerar att politiseras. Självklart måste vi med en sådan omvärld se om våra institutioner är tillräckligt skyddade, även om vi upplever oss leva i en ohotad demokrati och rättsstat.
Regeringen konstaterar i sin proposition Stärkt skydd för demokratin och domstolars oberoende att allt fungerar relativt väl hos oss men att skyddet på vissa punkter kan förstärkas. Vi socialdemokrater delar denna uppfattning.
När en grundlag ska ändras krävs likalydande beslut med mellanliggande val – detta för att det liggande förslaget ska kunna diskuteras inför valet. Det finns också ett minoritetsskydd så att en tredjedel kan begära folkomröstning i anslutning till valet.
För att ytterligare stärka skyddet för grundlagarna föreslås en så kallad kvorumregel, det vill säga att man ska utgå från riksdagens alla ledamöter och inte bara från de röstande vid beslutet. Vidare föreslås att det i det andra beslutet ska krävas två tredjedels majoritet, vilket utredningen konstaterar redan är svensk praxis. Det har inte drivits igenom förändringar av grundlagarna med smala majoriteter.
Det har också i debatten föreslagits en så kallad evighetsklausul runt centrala delar av regeringsformen. Detta avvisas för att det finns en risk att det kan leda till att grundlagarna blir ett rundningsmärke om de upplevs som omöjliga att anpassa till omvärldens förändring. Det skedde till exempel med 1809 års regeringsform, som ju angav att konungen allena äger att styra riket.
Förändringarna i beslutsordningen föreslås också gälla huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Vidare måste även grundlagar framöver lagrådsgranskas. Ett skäl för detta är att regeringsformen i dag oftare tolkas i rättstillämpningen i domstolarna än tidigare.
Vad gäller domstolarnas oberoende föreslås att domstolsadministrationen får en friare ställning i förhållande till regeringen. Även bestämmelserna om tillsättning av domare och regleringen av antalet domare i de högsta domstolarna liksom bestämmelserna om pensionering ses över. Allt detta sker för att försvåra sådana ingrepp som har gjorts i andra länder. Tillsynen av domstolarnas dömande frigörs från regeringen och läggs helt under de under riksdagen liggande Justitieombudsmannen och Riksrevisionen.
Det är glädjande att en bred majoritet i riksdagen står bakom detta förslag för att skydda demokratin och rättsväsendet. Sverigedemokraterna stod bakom förslaget i utredningen men tycker nu att en för liten minoritet kan stoppa grundlagsförändringar. De tycker alltså att en tredjedel är en liten minoritet. Därmed vänder de sig mot den svenska traditionen att söka breda majoriteter för ändringar i våra grundlagar. Jag hoppas att svenska folket lägger märke till det ställningstagandet.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.