Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 18 för
innevarande riksdagsår behandlas ett antal yrkanden
från den allmänna motionstiden rörande olika upp-
hovsrättsliga ämnen. Från moderat håll har vi lagt
fram tre reservationer och två särskilda yttranden som
jag något tänkte beröra i det här inlägget.
Den första reservationen, bakom vilken även
kristdemokrater, folkpartister och centerpartister
sluter upp, behandlar behovet av ett skydd för s.k.
bruksmodeller. Av EU:s 15 medlemsstater är det för
närvarande bara Sverige, Storbritannien och Luxem-
burg som i sin rättsordning saknar denna skyddsform,
låt vara att de sinsemellan delvis skiljer sig åt något. I
det förslag som för närvarande diskuteras inom EU
när det gäller harmonisering av bruksmodellskydd för
uppfinningar tar man bl.a. sikte på att det ska vara en
enkel och snabb registrering och att villkoren för ett
skydd sätts lägre än för patent. Men samtidigt ska de
vara preliminära eller kunna vara preliminära i av-
vaktan på att patent meddelas.
Genom en snabbare och förenklad handlägg-
ningsprocess, som i det här fallet inte innefattar
förprövning av nyhetsvärde och uppfinningshöjd, blir
kostnaderna för den som ansöker lägre. Ett snabbare
ekonomiskt utnyttjande även av en uppfinning som
till begränsad del utgör ett framsteg kan, menar man,
bidra till att stärka konkurrenssituationen, kanske
framför allt för små och medelstora företag. Skydds-
tiden föreslås vara sex år från ansökningsdagen med
en möjlighet till förlängning i maximalt fyra år, dvs.
två gånger två år.
Herr talman! Lagutskottet behandlade den här
frågan även förra våren. Även då föreslog utskottet
ett avslag på ett liknande yrkande med hänvisning till
det pågående arbetet inom EU i denna del.
Vi menar nu, som då, att det är angeläget att rege-
ringen inom EU verkar för att arbetet med denna
skyddsform påskyndas och att den får en sådan ut-
formning att den kan bli ett effektivt och praktiskt
användbart instrument för små och medelstora före-
tag.
En annan fråga som vi finner angelägen att lyfta
fram i det här sammanhanget rör rätten till kopiering
för enskilt bruk. Det är en rätt som förvisso också kan
missbrukas. Den tekniska utvecklingen har medfört
en möjlighet att mångfaldiga kopior på ett sätt som
inte sällan ligger utanför det egentliga privatlivets
sfär. Det märks t.ex. inom skola och utbildning där
kurslitteraturen i till synes allt högre utsträckning
kopieras i stället för att köpas i bok- eller kompendie-
form.
I förlängningen drabbar detta läromedelsförlagen
och författarna, och inte minst prisbilden på läro-
böcker. Utan en rimlig författarersättning blir det
färre villiga läroboksförfattare och färre läroböcker på
marknaden. Små upplagor tenderar dessutom att driva
upp priset till nivåer som gör det än mindre angeläget
för studenter att köpa litteraturen.
Det kan möjligen vara motiverat att något avvakta
utvecklingen av arbetet med EU-direktivet om upp-
hovsrätten i informationssamhället. Men i väntan
därpå synes det oss, och också Kristdemokraterna och
Folkpartiet, välmotiverat att nu uppdra åt regeringen
att dels kartlägga omfattningen av den otillåtna kopie-
ringen, dels studera vilka konsekvenser i övrigt en
otillåten kopiering kan föra med sig. Resultatet av
denna kartläggning skulle sedan få tjäna som under-
lag och vägledning för en bedömning av vilka lag-
stiftningsåtgärder som eventuellt kan vara påkallade.
Herr talman! Vi menar att riksdagen bör ge rege-
ringen detta till känna som sin mening.
I reservation 6 uttrycker såväl moderater, kristde-
mokrater, folkpartister som centerpartister den ge-
mensamma synen att vi nu, i likhet med vad Kultur-
utredningen slog fast i sitt slutbetänkande år 1995,
anser tiden mogen att slopa ordningen med att staten
ska utse ordförande och ytterligare två ledamöter i
upphovsrättsorganisationen STIM:s styrelse. STIM
har nämligen sedan länge nått en så solid och välor-
ganiserad och inte minst stark finansiell ställning att
den inte längre ska behöva vara beroende av statens
förlängda arm in i dess styrelse.
Dessa tre reservationer som jag nu kortfattat redo-
gjort för berör alla i och för sig angelägna immateri-
ella spörsmål, men för tids vinnande, herr talman,
inskränker jag mig här nu till att yrka bifall till reser-
vation 1.
Låt mig till sist bara i korthet nämna något om de
båda särskilda yttranden som vi moderater, och i ett
av dem dessutom tillsammans med Folkpartiet, har
fogat till det här betänkandet. Vi konstaterar att skyd-
det för de immateriella rättigheterna generellt bör och
behöver stärkas och att det t.ex. för en del konsthant-
verkare är svårt att få sina verk skyddade från plagie-
ring och massframställning i annat land. Trots att
skärpta lagstiftningsåtgärder mot intrång i de immate-
riella ensamrätterna beslutades av riksdagen våren
1994 genom ändringar i flera berörda lag- och regel-
verk tycks det ändock vara svårt att effektivt hålla
stånd mot t.ex. plagiering. Det här bör regeringen
hålla ett vakande öga på, inte minst vid arbetet med
att ta fram EU:s grönbok om bl.a. pirattillverkning på
den inre marknaden, och beakta hur befintliga regel-
system på bästa sätt ska kunna tillämpas och efterlev-
naden i praktiken kunna kontrolleras.
I ett särskilt yttrande om biotekniska uppfinningar
konstaterar vi dessutom att det finns ett värde i att ha
strikta etiska regler för biogenetisk forskning som
uttrycker respekt för den mänskliga värdigheten. Men
att måla upp skräckbilder av forskare och företag
tjänar dock inte några seriösa forskningsändamål till
naturens fromma när det t.ex. gäller kampen mot
vissa sjukdomar. Kunskapsrön, herr talman, om män-
niskans och djurens existerande och levande mik-
rostrukturer bör inte patenteras då det bl.a. skulle
kunna hindra den fria forskningen och stimulera
osund konkurrens. Att å andra sidan förbjuda patent
på all tillämpning av biogenetiska uppfinningar vore
samtidigt att frånta forskningen alla investeringar som
härrör just från den privata sektorn.
Men, som sagt, herr talman: bifall till reserva-
tion 1.