Fru talman! Vi har olika bilder av Sverige och vad som är bra, det vill säga vad som är bra för invånarna som kunder, patienter och konsumenter. Det fanns en tid då tv och radio var lika med statligt monopol och få kanaler med ett begränsat utbud. Det fanns en tid då ett samtal kostade 22 kronor per minut när man skulle ringa utomlands med Televerket som enda operatör - ett samtal som i dag kostar 1 öre. Det fanns en tid då alla barn inte kunde välja skola utan politikerna skulle göra det. Det fanns också en tid då det var omöjligt att få tag på värktabletter eller nässprej en kväll eller helg eller då köerna ringlade långa utanför Stockholms enda helgöppna jourapotek för att få ut ett recept.
Mycket har hänt. Servicen har utvecklats och utökats, och medborgarnas inflytande och valfrihet har också ökat. Vi har i dag en debatt om ett betänkande som behandlar 47 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Det är viktiga motioner som tar upp frågor angående läkemedelsanvändning och omreglering av apoteket. Frågorna är viktiga därför att de belyser vissa problem som finns när det gäller förskrivning av läkemedel, patientsäkerhet och över- och feldosering av läkemedel till multisjuka äldre samt tillgången till läkemedel.
Regeringen har uppmärksammat problemen och med hjälp av en rad åtgärder satt i gång flera utredningar och översyner för att komma till rätta med brister på området.
I januari i år trädde patientsäkerhetslagen i kraft. Den syftar till att göra vården säkrare och göra det enklare att anmäla felbehandlingar. Här finns bestämmelser angående patientsäkerhetsarbetet och att vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, så kallade lex Maria-anmälningar. Här ingår också anmälningar vid feldoseringar och felförskrivningar av läkemedel, och patienter och anhöriga kan anmäla direkt till Socialstyrelsen.
Hösten 2010 tillsatte Socialdepartementet två grupper för att utarbeta en nationell läkemedelsstrategi. Strategin lägger stor vikt vid patientsäker läkemedelsanvändning där samordning mellan myndigheter, landsting och privata aktörer är central. Ett av delmålen i strategin är att utveckla nationella riktlinjer för hur äldre multisjuka ska behandlas.
Socialstyrelsen arbetar också med skärpningar i föreskrifterna för läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Personer över 75 år som har fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedelsavstämningar då de får hemsjukvård, läggs in på särskilt boende, besöker öppenvården eller läggs in på sjukhus. Sedan finns stimulansbidrag till de kommuner och landsting som kan minska den felaktiga användningen av läkemedel med minst 10 procent.
Dessutom införs nya regler om rapportering av biverkningar - genomförande av ett EU-direktiv - där rapporteringen kommer att utvidgas till icke allvarliga biverkningar och felmedicineringar.
Jag går över till motionerna som tar upp apoteksrelaterade frågor. De varierar från dem som belyser problem med leveranser och lagerhållning till dem som inte tycker att ökad tillgänglighet och service är av godo för medborgarna.
Apoteksomregleringen som trädde i kraft den 1 juli 2009 hade som syfte att öka tillgängligheten och öppettiderna samt att utöka servicen. Vi ska komma ihåg att Sverige då var näst sämst i Europa vad gäller apotekstätheten. Fler apotek har öppnats, öppettiderna har förlängts och servicetjänsterna har ökat. Lägger man också till den receptfria försäljningen i affärer och på stationer förstärks bilden än mer av en framgångsrik reform. Läkemedelskostnaderna har inte ökat.
När en omreglering görs är det dock viktigt att den följs upp och utvärderas. Det är något som också sker. Vi måste alltid titta på eventuella förbättringar som kan behöva göras för att stärka kundernas möjlighet att få tillgång till läkemedel. Statskontoret har fått ett sådant uppdrag som ska slutredovisas senast juni 2013.
Flera motionärer pekar på problem med den så kallade 24-timmarsregeln och att väntetiderna för att få läkemedel överstiger två dygn. Då ska man veta att de två dygnen gäller endast tätort samt fem dagar i veckan. Men även om 96 procent av alla kunder får läkemedel på en gång i dag, vilket för övrigt också gällde före omregleringen, är det angeläget att både kartlägga och analysera var det klickar. Är det i leveransskedet eller är det i lagerhållningen? Även här har regeringen gett Läkemedels- och apoteksutredningen ett uppdrag som ska redovisas senast den 1 september 2012.
Det har funnits en oro över tillgången till läkemedel på landsbygden. Apoteket AB fick i uppdrag att behålla befintliga apoteksombud till den 1 juli 2012, men detta uppdrag har nu förlängts tre år till 2015.
Avslutningsvis vill jag påpeka att det pågår omfattande utredningar med syftet att säkerställa både en god tillgång till läkemedel och förbättrad läkemedelsanvändning. Därför kan jag i dag, i förvissningen om att åtgärder för förbättringar har vidtagits och kommer att redovisas, yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)