Fru talman! Margareta Israelsson har frågat mig
vilka åtgärder jag avser vidta för att inte Svenska
Unicefkommitténs verksamhet skall komma till
skada i samband med att kommitténs
associationsrättsliga ställning förändras.
Stina Eliasson har frågat mig om jag är beredd att
ta initiativ till sådana åtgärder att den verksamhet
som kommittén utför inte blir lidande på grund av
den korta tid som står till förfogande fram till dess
en eventuell omorganisation blir verklighet.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Fru talman! Låt mig inledningsvis kort redovisa
bakgrunden. Svenska Unicefkommittén är i dag en
s.k. statlig anslagsstiftelse. Dess uppgift är att
utgöra en länk mellan det svenska samhället och
FN:s barnfond (Unicef). Kommittén är i sitt arbete
en viktig opinionsbildare i frågor om barn och
barnets rättigheter.
I kommitténs nuvarande associationsform ligger ett
principiellt dilemma. Den svenska staten, i detta
sammanhang företrädd av regeringen, står som
ensam stiftare av Svenska Unicefkommittén och
finansierar huvuddelen av kommitténs årliga
verksamhetskostnader. Samma regering är
dessutom ansvarig för de relationer till FN-organet
Unicef som följer av vårt medlemskap i
organisationen.
Unicef har under år 1993 föreslagit samtliga
nationella kommittéer ett nytt avtal, kallat
Cooperation Agreement. I Unicefs förslag, som för
svensk del är vilande i avvaktan på att frågan om
kommitténs rättsliga status lösts, anges att en
nationell Unicefkommitté är en icke-statlig (non-
governmental) organisation upprättad i enlighet
med lagstiftningen i det berörda landet.
Att ge Svenska Unicefkommittén en i förhållande
till regeringen mer oberoende ställning skulle,
enligt min mening, gagna både kommittén, dess
verksamhet och det svenska medlemskapet i
Unicef. En sådan förändring är också i linje med
regeringens generella långsiktiga strävan att
tydliggöra statens roll och formerna för de statliga
åtagandena.
Detta är i korthet bakgrunden till den utredning om
kommitténs framtida ställning som nyligen
presenterats av f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl.
Rapporten har remitterats till ett antal myndigheter
och organisationer. Av bl.a. detta skäl är den
genomförandetidpunkt (den 1 juli 1994) som Bengt
Hamdahl föreslagit inte realistisk. Min bedömning i
dag är att förändringen kan genomföras först under
hösten 1994.
Självfallet skall förändringen av Unicefkommitténs
verksamhetsform genomföras på ett sådant sätt att
verksamheten kan fungera ostört.