Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret.
Att statsrådet inte delar min åsikt när det gäller att den svenska arbetsrätten motverkar företagens expansionsmöjligheter kan jag som person leva med. Men det är anmärkningsvärt. Den åsikten har även småföretagarorganisationerna. Det är av bland annat den anledningen som jag har ställt den här interpellationen. Ännu en anledning till att jag har ställt den här interpellationen om tillväxthinder är att jag haft direktkontakt dels med småföretagarorganisationernas tidning Småföretagsbarometern, dels med byggmaterialindustrin. Dessa två talar samma språk och lyfter fram samma problem.
Bostadsutskottet, där jag har mitt huvudsakliga jobb i riksdagen, var på en informationsträff. De tog upp framför allt problemet med att rekrytera personer som har gedigna kunskaper inom byggbranschen. Det handlade framför allt om hantverksyrkena. Det handlade om svårigheter att få tag på snickare och rörmokare och så vidare. Det är frågor som måste tas på allvar.
Byggsektorn har en avgörande betydelse för Sveriges tillväxt, för utvecklingen i landet och för allas välstånd. Tillsammans omsätts 350-400 miljarder kronor per år. Bygginvesteringarna uppgick till drygt 170 miljarder kronor år 2004. Det är drygt 6 % av bruttonationalprodukten, bnp. 2004 sysselsatte man 420 000 personer. Det är en betydelsefull sektor. Det finns all anledning att lyssna till och göra något åt deras problem.
Det behövs fler bostäder i Sverige. Byggbranschen anger alltså att bristen på lämplig arbetskraft är det största hindret för att bygga i den takt som krävs för att komma till rätta med bostadsbristen i Sverige.
För mig som bostadspolitiker som följer dessa frågor med speciellt intresse kändes det frustrerande. Det gäller speciellt som vi ser en ovilja hos unga människor att söka sig till yrkesutbildningarna, även om det sker satsningar. Det är bra att regeringen gör det. Men man måste också ställa sig frågan vad det beror på att så många ungdomar är beredda att satsa på universitetsutbildningar - jag kommer från Uppsala, så jag följer universitetsvärlden nära. De slutar, hoppar av eller fullföljer utbildningar som inte leder till något arbete. Alltfler akademiker går arbetslösa. Det är inte riktigt bra, samtidigt som byggbranschen ropar efter lämpligt utbildade personer inom hantverksyrkena. Behöver vi jobba mer på att få upp statusen, tror statsrådet? Eller vad är det för något?
Jag hör i svaret att ministern ändå är medveten om problemet. Men jag skulle vilja se att det fanns ett ännu mer kraftfullt informationsarbete till barn och ungdomar så att de får en verklighetsanknuten utbildning och så att de förstår att det finns positiva möjligheter att få arbete i framtiden om de väljer ett hantverksyrke.
Jag efterlyser, liksom byggmaterialindustrin, en positivare attityd till arbetskraftsinvandring i Sverige. Jobben finns nu. Att utbilda personer tar även inom det här skrået lång tid. Det finns både ett kortsiktigt problem som måste lösas nu och ett långsiktigt planeringsarbete. Jag skulle vilja höra mer hur statsrådet ser på det kortsiktiga problemet.