Fru talman! Det är första gången jag står i den här
talarstolen. Det skall bli intressant, om jag får stå här
fler gånger.
Av debatten här är det uppenbart att man kan
närma sig de här frågorna från helt olika håll.
Synen på patientens ställning och inflytande bott-
nar djupast i synen på människan. De slutsatser som
man kommer till i sakfrågor emanerar från vilken
grundsyn man har på den enskilda människan.
Vi kristdemokrater hävdar varje människas unika
värde oavsett ålder, kön eller övrig status. Detta inne-
bär att vi fäster stor vikt vid respekten för den enskil-
da människan och hennes behov - därav vår uppfatt-
ning i frågor som rör patientens inflytande och ställ-
ning. Patienten måste stå i centrum för varje beslut.
Patientens vilja skall ha en central roll, så att denna i
möjligaste mån får vara med och bestämma om ut-
formningen av vården. Respekten för den enskilde
skall genomsyra beslutsfattandet kring patientens
ställning och inflytande.
Vi anser att det behövs en förändring av vårdpers-
pektivet så att vården utformas efter människans
behov, inte organisationen eller huvudmannen. Sjuk-
vården är till för människan och inte tvärtom, som
man lätt kan tro. Hänsyn måste tas till den enskildes
önskemål vad gäller både vård och behandling samt
var man skall bo under behandlingstiden. Vid val av
läkare i primärvården skall man ha rätt att själv välja,
även om läkaren finns utanför det egna hemlänet. När
man blir sjuk är det synnerligen viktigt att kunna
vända sig till någon som man har fullt förtroende för.
En familj skall kunna ha en och samma läkare i privat
eller offentlig regi.
Vid vissa tillfällen uppstår en låsning i kontakten
mellan patient och läkare. En brist på förtroende kan
utvecklas. En förnyad bedömning är därför en rättig-
het som kan hjälpa patienten att komma vidare. Vi
delar inte regeringens uppfattning om nödvändighe-
ten av begränsningar på detta område. Det finns ingen
anledning att behålla remisstvånget, även för en pati-
ent som vill söka vård på en privat specialistmottag-
ning.
Det är viktigt att förslaget om patientnämnder ge-
nomförs, vilket vi också har motionerat om. Avgö-
rande för förtroendet för nämnderna blir hur dessa
kommer att utformas. Detta ansvar kommer nu att
åläggas kommuner och landsting, så att nämndernas
oberoende ställning inte blir ifrågasatt.
Det finns inga vinnare i vårdköer, bara förlorare.
Sedan den tidigare vårdgarantin avskaffades har
vårdköerna kraftigt ökat. På flera håll i landet är vän-
tetiden för tämligen enkla operationer upp till ett år,
ibland ännu längre. Detta är inte acceptabelt.
Det måste fastställas definierade mål i form av en
ny vårdgaranti, som enligt vår uppfattning tar sin
utgångspunkt i Prioriteringsutredningens allmänt
omfattade slutsatser. Den för varje tillfälle aktuella
kösituationen skall inte i sig avgöra inriktning och
prioritering, utan det skall vårdbehoven. Patienter
med störst vårdbehov skall inte behöva stå tillbaka för
patienter med lätt diagnostiserade och behandlingsba-
ra sjukdomar. Kortade vårdköer innebär en vinst för
både samhället och individen, vilket ökar motivatio-
nen för en vårdgaranti.
Diskussioner kring sjukvård fixeras ofta vid eko-
nomi och teknisk utrustning. De immateriella värdena
hamnar lätt vid sidan om i debatten. Frågor som be-
mötande, kompetent personal, tid för patienten och
anhörigvård har stor betydelse för den sjuke. Andra
exempel är klara besked, information, tilltro och
trygghet. I samtal kring patientens ställning och in-
flytande bör dessa frågor lyftas fram tydligare. An-
knytande frågor, som värdighetsgaranti och tillgäng-
lighet, borde vävas in i sammanhanget som en natur-
lig del. Vårdpersonalen har här en nyckelroll som inte
kan överskattas.
För att bedriva sjukvård i nivå med de ökade be-
hoven fordras resurser. Tillräckliga resurser till
kommuner och landsting är en förutsättning för stär-
kandet av patientens ställning, så att valet av behand-
lingsform verkligen kan bli en realitet. Under många
år har flertalet landsting tvingats till neddragningar,
bl.a. på grund av minskade statsbidrag och vikande
skatteunderlag, vilket i sin tur har drabbat patienterna.
Detta gäller både akut- och långtidsvård. Detta får
inte fortsätta. De kommande åren kommer det ökande
trycket av antalet äldre att medföra ett ökat antal äldre
patienter med betydligt större vårdbehov. Till detta
fordras ökade resurser. Det bör finnas en läkare med
geriatrisk kompetens knuten till varje sjukhem och
hemsjukvårdspatient.
Vi kristdemokrater vill betona respekten för den
enskilde och dennes vilja och behov. Det är utifrån
detta vi har lagt fram våra förslag och ställt oss bak-
om de reservationer som finns.
Slutligen, fru talman, vill jag yrka bifall till reser-
vation 3 under mom. 2. Vi står givetvis bakom våra
övriga reservationer, men för tids vinnande avstår vi
från bifallsyrkanden på dessa punkter.